Träd väcker känslor. Träd väcker minnen. Vissa träds rötter växer inte bara i jorden utan också i människors inre, tycks det.
I åratal har örebroarna förknippat Karros (Karolins-
ka skolans) skolgård med det träd som lutar kraftigt, betänkligt mycket, längs huvudbyggnadens fasad.
Inom kort ska det stora trädet kapas och jämnas med marken. Örebroarna reagerar säkert starkt, tror Stadsliv.

Trädet kan vara från slutet från 1800-talet, eftersom det såg ut ungefär likadant när Hjalmar Bergman skrev om det, upplyser oss Örebroförfattaren Carl Anders Lindstén. (Mer om senare i texten). Trädet kan också från mycket tidigt 1900-tal. Stadsliv har inte kunnat få en exakt uppgift.
Så om ni läsare vill ha ett bildminne av trädet så skynda till skolan med en kamera! Annars kan det vara för sent.
Lönnen, med många årsringar, har sett mycket passera. Trädet var med på den tid då Karro enbart var ett läroverk för gossar.
Flera av er som läser detta har säkert gjort en massa saker i och kring lönnen. Pluggat? Hädat nitiska lärare eller elever på Risbergska? Planerat revolution? Varit filosofisk? Spanat in skolans snyggaste tjej/kille? Eller utfört handlingar som inte passar sig för tryck?
Stadsliv kan blott gissa.

Vi tar kontakt med Michael Sandström, trädansvarig på tekniska förvaltningen på Örebro kommun.
Han meddelar att Örebro kommun nyligen inrättat ett så kallat trädråd som ska fungera som expertpanel vid önskemål om att träd i stan ska tas ned.
Örebro kommuns nystartade fastighetsbolag Futurum har hos trädrådet önskat att trädet ska tas bort. Man har bland annat tänkt på att lönnen lutar mycket och kan rasa på folk som befinner sig i närheten.
Michael Sandström, som besiktat lönnen, konstaterar att trädet förutom den högst ostabila lutningen också är infekterat av ett flertal parasitsvampar.
– Då trädet med så stora skador när som helst kan rasa togs beslut av trädrådet att avverkning måste ske omgående, förklarar Michael Sandström.
Han ingår i trädrådet tillsammans med Magnus Carlberg, landskapsarkitekt, Eva Fransson, stadsantikvarie, Therese Aremyr kommunekolog.

I Hjalmar Bergmans Markurells i Wadköping kallas trädet Barfothens alm, men det är inte alls någon alm utan en lönn. (Karro, Karolinska skolan, kan delvis anses vara förebild för den skola som Bergman skildrar i Markurells i Wadköping.)
I Bergmans roman klättrar eleverna en junidag 1913 upp i trädet för att kunna titta in i det rum där rektor, censorer och lärare samlas efter de muntliga studentexamensförhören. För eleverna gäller det att lista ut om någon gosse ska bli godkänd eller tvingas lämna skolan bakvägen.

Här kommer Annika Kronwall, rektor på Karro, med en iakttagelse:
– Kollegierummet som piltarna tittade in i ligger kvar där det alltid har legat. Ska man tro romanen så skulle trädet stå på Olaigatan på framsidan av huvudbyggnaden. Men Markurells var ju en sammanblandning av Västerås och Örebro. Och det finns kanske något gammalt läroverk i Västerås där man kan kika in i ett kollegierum, förklarar Annika Kronwall.
Ja, Hjalmar Bergman hade säkerligen Karro i huvudet när han skrev om sitt Wadköping, men han tog sig naturligtvis friheten att berätta sin egen historia.
Nog om detta! Klart är att lönnen ska bort.
När? undrar ni givetvis.
Michael Sandström på Örebro kommun har beställt avverkning i slutet av vecka 8.