Om 24 dagar börjar allsvenskan i fotboll. Örebro SK nämns för första gången på flera år som ett tänkbart topplag. Laget har genomgått en förändring sedan maj förra året. Från ett blekt profilfattigt strykgäng till ett kaxigt, välspelade lag som under hösten bevisade att man kan irritera de flesta topplagen i allsvenskan.
Bakom förvandlingen ligger i hög grad lagets tränare - Sixten Boström.
Boströms 4-3-3-uppställning, kortpassningslära och kärva kommentarer har gett honom en plats i många ÖSK:ares hjärtan.
Sånt kan förändras snabbt.
Fråga Patrick Walker som gick från kung av Örebro hösten 2006 till kicken nio månader senare.
Men förvandlingen och resultaten gör ändå att det är förvånande att ÖSK-ledningen med sportchefen Lennart Sjögren, vd:n Jan Karlsson och bolagsbasen Björn Åqvist inte har kommit till skott i förhandlingen om en förlängning av Boströms kontrakt som går ut efter den här säsongen.

Jag tror att segheten kan explodera i ansiktet på ledningen som riskerar två saker:
Antingen fortsätter succén under våren och då kommer Boströms löneförhöjning att bli en dyr, kanske övermäktig affär för ÖSK. Eller så tröttnar finlandssvensken på ovissheten och sticker till en annan klubb efter säsongens slut.

För Sixten Boström måste tveksamheten vara svår att förstå.
Han öppnade redan under förra säsongens slutskede för en förlängning av kontraktet. Han sa också att han inte tänkte flytta över hela sin familj till Sverige eftersom han har mindre än ett år kvar på kontraktet. När jag träffade honom på Valhalla i Göteborg i går erkände han att hans kontraktssituation innebär att han är tvungen att börja titta på andra lösningar än att fortsätta som tränare för ÖSK.
Allt det där är givetvis en del av en förhandling med ÖSK.
Vad jag förstår så har ÖSK:s charmoffensiv hittills begränsat sig till att man har frågat Sixten Boström om han är intresserad av en förlängning under ett medarbetarsamtal.
Jo, de har tydligen medarbetarsamtal i allsvenskan också "¦
Sixten har sagt att han är intresserad men därefter har inget hänt. Hans tålamod börjar nog närma sig bristningsgränsen nu.

Det här är en sak som ÖSK-ledningen bör ta tag i direkt. Innan den allsvenska seriepremiären i början av april bör både Sixten Boström och spelartruppen veta vem som kommer att träna ÖSK säsongen 2010.
Då kan både han och spelarna börja arbeta långsiktigt på allvar.

Magnus Wikström är förmodligen allsvenskans snällaste back. Den store mittbacken brukar få skäll av polaren och förre tränaren Alexander Axén för att han är för snäll.
I går fick Axén se Wikström brutalt sparka ned brassestjärnan Wanderson bakifrån. Wikströms 90 kilon small in i Wandersons hälsenor, ben, bak och rygg med full kraft.
Gais-publiken blev förfärad och reagerade med hat mot Wikström som buades ut. ÖSK-backen kallades allt från idiot till skogshuggare (?). Gais-klacken hotade honom till och med till livet efter matchen.
- Jag har inte vågat fråga Wanderson hur han mår. Jag ska bara åka hem och be för att han är okej, sa Gais-tränaren Axén efteråt.
Axén kommer nog aldrig mer att skälla på Wikström för att han är för snäll.

Två raka förluster trots hyfsat spel. Och trots besvikelse i ÖSK-lägret får jag känslan av att förluster inte spelar någon roll inom laget.
Förluster bygger inte någon vinnarkultur - snarare en förlorarkultur.