Rahm är en ren affär
Målvakten Robin Rahm är en het potatis i Hockeysverige nu. Av två anledningar. En är att han signat ett kontrakt med Örebro, men säger sig blivit lovad att få lämna för spel i elitserien om det finns intresse.
Relaterat
Artikelserie
- Lasse Wirström:
- Krönikor av Lasse Wirström, journalist på NA:s sportredaktion.
- Örebro slocknade när ljuset avtog 2012-10-12
- Framtidstro som bytt arena 2012-10-01
- Så många stjärnor ska inte kamma noll 2012-09-12
- Hallå ÖSK - det finns inget att vänta på! 2012-08-06
- Mycket har blivit fel och gått i baklås 2012-05-04
- Tre Kronor har mist personligheten 2012-04-19
- HIF kom med gamla spöken mot ÖSK:s nya 2012-04-11
- Nästa år får det vara hemmafansens tur 2012-04-04
- Att det aldrig gjorts betyder inte det är omöjligt 2012-03-23
En annan anledning är att Rahm varit avstängd i två år för dopning, anabola sterioder. Moralen i att anställa en sådan spelare ifrågasätts på en del håll. Andra undrar om det verkligen är regelmässigt korrekt att anställa och betala en spelare vars avstängning fortfarande pågår.
Så har Örebro Hockey gjort i fallet Robin Rahm. Han signades i april och har fått lön från klubben sedan dess. Avstängningen löper ut i början av augusti.
Det kan man se som en chansning. Smart? Ja, det beror ju på i vilket skick Rahm kommer tillbaka. På hur bra han presterar. Han har varken fått träna eller spela ishockey på två år i någon klubb som är ansluten till Riksidrottsförbundet (RF).
Det är helt okej att betala en spelare som stängts av för dopning. Färjestad, som Rahm tillhörde vid tillfället, kunde ha låtit honom stå kvar på lönelistan och väntat ut avstängningen. FBK valde att sparka honom på arbetsrättsliga grunder.
När det gäller dopning äger Riksidrottsförbundet rätten att utreda och bestraffa. Finns inget utrymme för tolkningar inom specialförbunden. Och det som gäller är att den avstängde inte tillåts träna eller spela inom till RF knuten verksamhet.
De som ifrågasätter moralen i att anställa en spelare som straffats för dopning ifrågasätter i princip hela rättssystemet. Den 3 augusti har Robin Rahm sonat en stor personlig dumhet. Den som lidit av det är Robin Rahm. För mig räcker det så. Alldeles oavsett i vilken klubb han ska spela.
Det är den andra frågan. Rahm säger till NA att han när han skrev på kontraktet med Örebro fick ett muntligt löfte av någon han inte vill namnge om att få lämna om det dök upp anbud från elitserien. En hel del spelare har sådana klausuler i sina kontrakt. De brukar gälla under den månad efter avslutad säsong då spelarna har semester. Avslutas typ sista april. Har inget hänt då gäller kontraktet. Rahm har ingen sådan klausul inskriven i sitt kontrakt, och det förefaller orimligt att någon skulle ha lovat att släppa honom hur som helst.
Örebro värvade Rahm med en ambition att spela i elitserien nästa säsong. Varför skulle den som förhandlat sätta klubben i en sits där man går med på att börja betala en spelare som inte får träna men plötsligt kan försvinna? Det är ologiskt.
Jag tror dessutom att Örebro och allsvenskan är en utmärkt plats att börja om på för Robin Rahm. Sköter han sina kort rätt kan han spela i elitserien nästa säsong. Här eller någon annanstans.
Och jag tvivlar inte ett ögonblick på att han kommer att göra sitt bästa, var han än spelar. Elitidrotten i dag är mobil, men spelarna professionellt inställda på att vinna med det lag de för tillfället tillhör. Jag kan inte tycka synd om Rahm för att Örebro inte vill riva ett påskrivet kontrakt nu bara för att Brynäs visat intresse.


