Örebro självklar allsvensk ledare
Vi har väntat på att det ska braka loss på riktigt. Släppa lite i fogarna, dåna och skaka och tjuta sådär som hockey kan göra när hockey är på sitt bästa humör. Nu behöver vi inte vänta längre.
Relaterat
Artikelserie
- Lasse Wirström:
- Tidigare krönikor av Lasse Wirström, journalist på NA:s sportredaktion.
- Mycket har blivit fel och gått i baklås 2012-05-04
- Tre Kronor har mist personligheten 2012-04-19
- HIF kom med gamla spöken mot ÖSK:s nya 2012-04-11
- Nästa år får det vara hemmafansens tur 2012-04-04
- Att det aldrig gjorts betyder inte det är omöjligt 2012-03-23
- Peters beslut skapar trygghet 2012-03-05
- En ÖSK-elva i slutspel – men inte den här 2012-03-01
- Gubben i sandlådan – en flygande veteran 2012-02-20
- Örebro har kvalitet - Bik får flytta berg 2012-02-04
- Bäst på att nå inkompetensnivå 2012-01-21
- Självklart inget gratis från de randiga 2011-12-30
- Allt står inte rätt till i ÖSK 2011-10-06
- Halvfärdig seger i halvfärdig arena 2011-09-28
- Fyra i rad - bra början för bästa bortalaget 2011-09-21
- Rosa tornado - men i ÖSK är det svart 2011-09-18
- Hockeyallsvenskan har aldrig varit bättre 2011-09-17
- Finsk succédebutant att bygga något på 2011-09-12
- Bara i fotboll kan det här bli match 2011-09-07
- Förlust som gav Peter bäst svar 2011-09-04
Nu har vi fått två galna publikmatcher på mindre än en vecka, där nerven vibrerat djupt ned i fundamenten. En i Västerås. En i Örebro. Båda med Örebro Hockey som vinnare, och därmed rätt självklar allsvensk serieledare.
Det var tinnitus-varning i Behrn arena i går, en fantastisk stämning skapad av två läger som lät hatet vila till förmån för en enorm, positiv energi. Man kan tycka vad man vill om Leksand och den klubbens märkligt vridna självbild, men supporterskaran står i svensk särklass. Nu satt jag med dalaklacken i ena örat hela matchen, och det känns fortfarande som att jag är på väg att kantra.
Men Örebro Hockey satte ned klacken (ehhh, ja, förlåt...) och jagade Leksand sönder och samman. Med väldigt mycket tyngd och inte utan finess manövrerades de vitblå ut, tillbaka, allt längre ned i egen zon tills de bokstavligen stod med ryggen mot väggen.
Det är oerhört jobbigt att möta Örebro nu. Fyra kedjor som mal, som stör och trycker, men som för den skull inte saknar briljans.
2–0-målet var ett alldeles perfekt exempel. Emil Kåberg som mosar Joonas Rönnberg bakom Leksands kasse, så att denne skickar en puck i panik i rundeln. Stoppas vid blå, passas till en alldeles fri Johan Adolfsson, som iskallt rundar Erik Hanses och nätar. Styrka, tyngd och teknik i en sekvens.
1–0 gjorde Pär Edblom, som han mer eller mindre lovade i NA inför matchen. Edblom är en center som är bra på allt, som egentligen saknar svagheter, men som kommit lite snett in i säsongen. Andrecenter i fjol, tredje eller fjärde nu – jag tror att Edblom haft lite problem med den omställningen.
Det gäller att inse att en plats i det här laget över huvud taget är bra. Fyra starka kedjor, ändå stod Thomas Enström utanför i går. Och alla fyra gjorde mål.
Målvakten Nicklas Dahlberg är i oerhörd form. Har släppt in 15 mål på 11 matcher, och ett lag som släpper in ett eller två mål per match har alltid en bra chans att vinna. Dahlberg och Örebro har sex raka segrar nu.
Målvakten försvarar inte ensam, men ger trygghet tillbaka till sina lagkamrater, som i sin tur litar på att han tar det han ska ta. Då behöver ingen överarbeta, var och en gör sitt. Det låter enkelt, men det är det inte, eftersom det är människor vi pratar om.
Michal Zajkowski hade liknande siffror, runt 95 procent i räddade skott, vid ungefär samma tid i fjol. Det är klokt att minnas. Örebro behöver få i gång Andro Michel också, behöver två vinnande målvakter. Skulle tro att han står mot Oskarshamn på måndag. Ett mentalt test för hela laget.
Ledargänget bjöd hela laget på grötfrukost inför matchen i går. Små saker som kan tyckas oviktiga, men som gör skillnad när man ska leva med, nästan på varandra under en lång säsong.


3 m/s





















Senaste kommentarerna:
Skrivet 30 okt 2011 02:03 trött på okunnighet (Ej registrerad)
Emil Kåberg nämns inte av er unga oerfarna skribenter som ALDRIG varit i en Hockeyrink, ser ni inte vad han gör för laget kan man undra ?
Det Forsberg och Björn Borg och andra gör i rampljuset gör denne spelare för laget, Nalle Johansson, Nubben, Lars-Erik Sjöberg och Börje Salming med flera är sådana otroliga hjältar som ni unga, okunniga skribenter inte förstår er på.
Skridskofrekvens, tacklingar, kämpaglöd, mod och lagmoral var något som denne Emil stod för i Lördagens match mot Leksand, hur många tacklingar från Örebro stod Emil för, hur mycket rädsla och osäkerhet hade Pelle Prästberg från denne otroligt duktige Örebroare ?
Leksands spelare förlorade kanske matchen på alla de utvisningar och det dåliga omdöme de visade från början till slut.
Ett stort erkännande från oss som spelat Hockey till Emil Kåberg, du fick vårat hockeyhjärtan att klappa.
Ni snuttisar till skribenter kan KANSKE lära av någon som spelat Hockey ?
Skrivet 30 okt 2011 14:19 Nicke (Ej registrerad)
Vad menas egentligen med LIF:s" sneda självbild". Att LIF är en unik klubb inom Svensk hockey på grund av sina trogna/många supportar runt om i hela landet är väl känt. Detta kallas passion oavsett division. Om skribenten menar att ovanstående kan framkalla en sned självbild tar jag det som något positivt. Målsättningen skall givetvis vara elitserien inom ett par år och vi supportrar ser till att skapa lite extraglöd vid bortamatcher. Natruligtvis kan ledarna/spelarna i klubben känna en betydligt större press att prestera än i andra föreningar men detta måste spelarna klara av att hantera. Att Leksand skulle tappat verklighetsförankringen tror jag inte på. Laget är istället inne i en nyprocess med egna spelare +rutinerade rävar och idogt arbete, bla juniorverksamheen, för att kunna nå eliten inom några säsonger.
Skrivet 31 okt 2011 12:06 Dolle (Ej registrerad)
trött på okunnighet (Ej registrerad) skrev:
Emil Kåberg nämns inte av er unga oerfarna skribenter som ALDRIG varit i en Hockeyrink, ser ni inte vad han gör för laget kan man undra ?
Det Forsberg och Björn Borg och andra gör i rampljuset gör denne spelare för laget, Nalle Johansson, Nubben, Lars-Erik Sjöberg och Börje Salming med flera är sådana otroliga hjältar som ni unga, okunniga skribenter inte förstår er på.
Skridskofrekvens, tacklingar, kämpaglöd, mod och lagmoral var något som denne Emil stod för i Lördagens match mot Leksand, hur många tacklingar från Örebro stod Emil för, hur mycket rädsla och osäkerhet hade Pelle Prästberg från denne otroligt duktige Örebroare ?
Leksands spelare förlorade kanske matchen på alla de utvisningar och det dåliga omdöme de visade från början till slut.
Ett stort erkännande från oss som spelat Hockey till Emil Kåberg, du fick vårat hockeyhjärtan att klappa.
Ni snuttisar till skribenter kan KANSKE lära av någon som spelat Hockey ?
Bra skrivet!!!
Det är mycket, mycket.... ....och mycket vanligt att målskytten står i rampljuset... "Stråla hur mycket mål målskytten gjort" medan grovjobbaren, tacklaren, pucktäckaren stolt sitter i bakgrunden i "mörkret" med massa ispåsar på sig efter matchen.
Några rejäla och stora sidor på Emil Kåberg behövs!!!!! I ishockeyn har alla olika roller på isen och alla dom är lika värda mediala uppmärksamhet!