Juristmakt hotar vård
Relaterat
Den dömande makten tar sig ibland politisk makt. Till exempel när Regeringsrätten skapar en juridisk gråzon för ungdomar med psykiatriska diagnoser. Och denna gråzon ökar risken för att ungdomar inte får den vård de behöver.
Lagen om vård av unga är en tvångslag. Om en ung person riskerar att skada sig själv eller andra genom ett destruktivt beteende, kan myndigheterna ta till tvångsvård.
Sådant ska inte göras lättsinnigt. Det krävs en omfattande utredning. Det ska tas ett beslut av en förvaltningsdomstol, där den som hotas av tvångsomhändertagande har ett eget ombud.
Visst, det har förekommit övertramp.
Men LVU är ändå en nödvändig lagstiftning. Dels finns det ungdomar som behöver tvångsvård. Dels skulle kedjan av frivilliga insatser förlora i trovärdighet, om en av länkarna försvagas avsevärt.
Regeringsrätten säger i en dom att ungdomar som agerar destruktivt enbart på grund av en psykisk störning, inte kan tvångsomhändertas.
Så här står det i regeringsrättens dom:
”... för att ett visst beteende ska karakteriseras som ett socialt nedbrytande beteende i LVU:s mening bör krävas att det inte framstår som ett uttryck för den psykiska störningen, utan i princip lika väl kan iakttas hos någon utan ett sådant funktionshinder”.
Det är sannerligen att ge sig ut på djupt vatten. Vad är det som gör att Kalle slår sönder hemmet och ger sig på sina kamrater? Om han inte har en diagnos framstår det som relativt enkelt. Då kan han vårdas enligt LVU.
bn bnMen om han har en diagnos blir det juridiskt finlir. Vad är det som gör att han agerar som han gör? Är det störningen? Är det drogmissbruk? Är det hemförhållanden? Ofta är det en kombination av flera olika faktorer. Hur ska domstolen agera då?
Få ungdomar jublar över att bli tvångsomhändertagna. Det ligger i sakens natur. Och det är hjärtskärande att höra berättelser om ungdomar som kryssat mellan olika behandlingshem. Men det finns också berättelser om ungdomar som tack vare LVU har tagit det avgörande steget mot ett normalt liv. De berättelserna får inte glömmas bort.
Konsekvensen av Regeringsrättens dom borde bli att riksdagen ändrar i lagen. Ge Regeringsrätten en tydlig signal om hur det är tänkt att LVU ska fungera.
Juristerna i våra domstolar ska självständigt tolka de lagar som riksdagen har stiftat. Men de ska inte ändra i lagarna!


4 m/s




Skicka SMS eller MMS med bild. Månadens bästa nyhetsbild belönas med 3 000 kronor. Skicka till 72019.



Senaste kommentarerna:
Skrivet 30 aug 2010 07:43 Bratwurst (Ej registrerad)
Det är alltid tragiskt när lagen och politiken ser till att det finns hål i den vård människor behöver.
Speciellt när det har direkta konsekvenser för både patienten och dess omgivning eftersom det inte bara är ett liv som slås i spillror av sjukdomen.
Dock så går ju alliansens plan för de sjuka åt helt andra hållet, det ska vårdas mindre, det ska rehabiliteras mindre och patienterna skall arbeta med sina sjukdomar på gott och ont, vilket uteslutande får allvarliga konsekvenser för patient med omgivning.. måste fler människor dö eller ta sina egna liv innan politikerna fattar att den nu inslagna linjen bara leder till mänsklig misär i längden? eller är det kanske just det som är målet, så man kan göra nyhetsreportage om det så fler journalister anställs?...
Skrivet 30 aug 2010 08:01 Chrille (Ej registrerad)
Vad gäller barn och ungdomar med funktionshinder så är det lagen om LSS som är tillämplig och inte LVU.
Det är inte så att jurister ändrar i lagarna utan jurister tillämpar de lagar som har stiftats. Det är inte alla fall som LVU är tillämplig på som står beskrivet uttryckligt i LVU. Det medför att jurister går till förarbetena d v s de skrivna motiven för att just den lagen har stiftats, LVU i det här fallet. Ifall man läser motiven så ser man att barn med funktionshinder inte finns med som en anledning till att besluta om ett tvångsomhändertagande.
Jag hoppas att jag har förklarat så att ni förstår. Det är alltså inte juristerna som ändrar i lagarna - de tillämpar lagarna. Ifall man är missnöjd med diverse domslut så får man exempelvis utnyttja sin medborgerliga rätt att rösta och således påverka politiskt så att det sker en ändring i lagarna.
Skrivet 30 aug 2010 08:13 susanna svensson (Ej registrerad)
Regeringsrättens dom är helt riktigt när det gäller ungdomar som behöver tvångsvårdas pga psykiska besvär ska rätt lag användas så att de får rätt vård. LVU är till för missbrukande och kriminella ungdomar óch ungdomar med psykiska diagnoser far mycket illa av att hamna på hem tillsammans med såna. När det är nödvändigt att tvångsvårda någon med en psykiatrisk diagnos ska lpt lagen användas inte lvu
Skrivet 30 aug 2010 12:33 Chrille (Ej registrerad)
Den 25 maj 2010 avslutar en skribent på NA sin artikel med:
"Det är utan tvekan denna rätt som är det viktigast, att ge unga människor vård av hög kvalitet och på ett rättssäkert sätt. Lagar och domstolar är verktygen. Möjligen kan Regeringsrättens dom på detta sätt bli till nytta."
Bra uttryckt! Jag vill gärna ta fasta på uttrycket "ett rättssäkert sätt", vilket domslutet från Regeringsrätten är ett exempel på. Vi vill inte ha rättsligt ogrundade tvångsomhändertaganden - eller hur? Med anledning av det finns en förhållandevis tydlig lagstiftning kring just då tvångsåtgärder kan anses vara rättsligt grundade.
Regeringsrätten har dömt utifrån gällande lagstiftning eftersom ett tvångsomhändertaganden kräver just detta - att det finns skrivet i lag, annan rättslig norm eller praxis. Nu finns det inte stöd för ett tvångsomhändertagande i vare sig lag, annan rättslig norm eller praxis och det medför att tvångsomhändertagandet är rättsligt ogrundat.