Höjda alkoholskatter. Alkohol ska bara få säljas i särskilt licensierade butiker eller i statliga monopol. De som köper alkohol ska vara minst 20 år gamla. Och alkoholreklam som riktas till unga ska förbjudas – eller i varje fall begränsas.

Det låter som en sammanfattning av den svenska alkoholpolitiken – välbekant för svenska konsumenter. Men ovanstående punkter ingår i de rekommendationer som Världshälsoorganisationens styrelse har enats om. Någon gång i maj väntas Världshälsoorganisationens medlemsländer anta den nya strategin.

Hittills har de nordiska länderna betraktats med en viss misstänksamhet av till exempel EU-kommissionen. Visserligen har Sverige fått behålla Systembolaget. Men alkoholpolitiken har ändå urholkats betänkligt. Införselreglerna har blivit alltför generösa. Det har blivit tillåtet att privatimportera alkohol via ombud, visserligen med villkoret att konsumenten ska betala svensk punktskatt på varan. Och den strategi mot alkohol som EU har antagit är något av det mest urvattnade och pinsamma som EU över huvud taget har åstadkommit.

Att Världshälsoorganisationen antar en strategi som är tydligt inspirerad av de nordiska ländernas modell är ett steg framåt. Visserligen är de olika FN-organen (inklusive Världshälsoorganisationen) ofta ganska tandlösa. Det handlar om just rekommendationer. Länder som hellre slår vakt om sin alkoholindustri än förbättrar folkhälsan, kommer att fortsätta att göra det.

Men det finns en politisk aspekt som inte ska underskattas. Om Världshälsoorganisationen säger att alkoholmonopol och höga priser är en bra metod för att minska alkoholkonsumtionen, ger det legitimitet åt den nordiska modellen. Det kan ha betydelse både för den svenska opinionen och för EU-kommissionens agerande.

Frihandel? Naturligtvis. Icke diskriminering av utländska alkoholprodukter? Självklart! Men i EU:s fördrag står det också inskrivet att EU ska ta hänsyn till folkhälsan vid varje enskild åtgärd som vidtas. ”Friheten” att ta in hur mycket alkohol som helst till Sverige leder till personliga tragedier, mer bråk på stan och skadegörelse.

Och i världsmåttstock blir skadorna gigantiska. Varje år beräknas 2,5 miljoner människor supa ihjäl sig.