Rapporten är skriven av Mikael Lindahl, tillsammans med Anders Böhlmark. De har studerat resultaten från eleverna för varje kommun från 1992 till 2009. Noteras bör att 1992 var året då friskolereformen genomfördes. Som grund har man fokuserat på resultat och betyg i nationella prov i matte och engelska. Rapporten visar att ju fler friskolor en kommun har, desto bättre studieresultat visar eleverna upp. Utvecklingen gäller så väl friskolorna som de kommunala.
– Vi hittade ett positivt samband. De kommuner som relativt sett blivit bättre, är de kommuner med relativt stor andel friskolor, säger rapportförfattaren Mikael Lindahl till svd.se.

När Arne Salomonsson, utdataanalytiker i Örebro kommun, får ta del av rapporten uttrycker han en viss tvekan.
– Andelen elever som nått målen i alla ämnen har ökat under senaste året och det gäller även antalet elever som har behörighet till gymnasiet. Men då ska man också komma ihåg att 2011 var det katastrof, säger Salmonsson.
Men utvecklingen under 2000-talet är positiv, vad gäller framför allt vad gäller antal elever som nått målen i alla ämnen och meritvärdet till gymnasiet.
– Dessa värden är som sagt uppåtgående. Men det är svårt att säga om det beror på att friskolorna är relativt många här.
Men statistiken visar ju att resultaten blivit bättre under 2000-talet?
– Det kommer alltid en massa rapporter och de vill naturligtvis dra slutsatser i dessa. Men det som står där behöver i princip inte betyda någonting. Men visst kan jag instämma i deras påstående i det här fallet, men med en viss skepsis till slutsatsen och orsaken.