– Situationen för almen är katastrofal. Vi har gett upp, vi kan inte längre göra något, säger Michael Sandström, trädansvarig inom Örebro kommun.

Hundraprocentig almdöd befaras i Sverige de närmaste tio åren. Med lite tur kan den begränsas till 90 procent.

Läget bekräftas av Johanna Witzell, docent vid SLU, Sveriges lantbruks-universitet, i Alnarp. Hon är en av landets främsta experter på trädsjukdomar.
– När smittan har fått ett fäste i landet kan man göra ganska lite, säger hon.

Kände sorg
I Örebro har almsjukan eskalerat de senaste åren. När kommunen nu tar ner döda och sjuka almar är det inte längre för att begränsa smittspridning. Och privatpersoner får inte specifika råd hur sjuka trän ska hanteras.
– Det är hemskt tråkigt att almen försvinner. Men jag förstod redan på 80-talet att vi inte skulle slippa undan, vi skulle drabbas som övriga Europa. Jag läste och kände sorg, säger Michael Sandström.

Till länet 2000
2000 kom almsjukan till Örebro län.
– Nu kanske allmänheten börjar förstå att almen helt kan försvinna, fortsätter Michael Sandström.

Men på Gotland bekämpas almsjukan fortfarande.
– Medan resten av landet har gett upp kanske vi kan få ett eget reservat här ute, säger Anna-Lena Smedberg, skogskonsulent för Skogsstyrelsen på Gotland.

Stoppas av havet
Smittan kom sent dit, 2005, och Gotland har fått Naturvårdsverkets uppdrag att försöka begränsa den.

Almsplintborren, som sprider almsjukan, flyger inte över öppet hav så långt som till Gotland. Bofasta och sommargotlänningar informeras om att inte ta med sig ved eller annat som kan innehålla almträd, till ön. Redskap som använts utanför ön måste göras rent.

Friska almar
Kanske kan några almar räddas.
– Vi har ingen aning om vi lyckas, säger Anna-Lena Smedberg.
– Men träd kan också ha en förmåga att överleva av egen kraft. Ibland ser vi friska almar som står mitt i skottlinjen för sjuka, som om de är resistenta. Men det finns inget som säger att vi har en resistens, fortsätter hon.

Gav upp
När den aggressiva almsjukan kom till Sverige började bland annat kommunerna bekämpa den aktivt. På några platser tog man ner både offentliga och privatpersoners sjuka träd. Men det var för svårt, smittan kunde inte stoppas.

Varför sprids almsjukan så snabbt? Det finns åtminstone två skäl.
– Det är en väldigt aggressiv variant av almsjuka som vi nu har, förklarar Johanna Witzell, SLU.

Människan har dessutom påverkat utvecklingen.
– Almen har varit mycket populär som park och alléträd. Man har plantarat mycket runt hela världen och använt kloner, kanske för att få en jämn och fin krona. Men då har den genetiska basen blivit ganska smal.
– Detta kan skapa goda möjligheter för en epidemi, fortsätter hon.

Inga bra alternativ
Almdöden är en stor förlust både i städer och i skog, anser trädexperterna.
– Vi saknar almen för föryngring i ädellövskogsbruk, säger Johanna Witzell.
– Det är förtvivlat att smittan fått sådant fäste. Det är sorgligt att se hur de stora träden försvinner, säger Anna-Lena Smedberg.