Vad ligger bakom ökningen?
- Ja, om jag hade ett enkelt svar på det. Man tar hellre till mordbrand för då får man ordentlig undersökning. De som är bäst på det här är tekniker och de kan man lättare ta ut när det är rubricerat som mordbrand. Hittar man ingen naturlig brandorsak, blir det lätt att man tar till den rubriceringen, berättar Urban Ståhl, gruppchef och förundersökningsledare på utredningsenheten vid Örebropolisen.

Lennart Kjellander jobbar som kriminaltekniker vid gärningsmannaprofilgruppen på rikskriminalpolisen i Stockholm.
Vad döljer sig bakom siffrorna?
- Att göra en brandorsaksundersökning är lite arkeologi, för att få reda på hur det såg ut innan branden började. I regel finns spår av vätska kvar, om som använts. Men man kan även titta på andra saker. Om föremål, som normalt inte ska försvinna, är borta. Att man alltså har ”räddat” undan saker i förväg. Värdesaker inför försäkringsbrand eller personliga saker med affektionsvärde.

Men att dra paralleller mellan siffrorna i Örebro län och personer med diagnosen pyromani, avvisar Lennart Kjellander.
- Riktiga pyromaner är mycket sällsynta.

Kollegan och rättspsykiater Fredrik Hedén, håller med.
- Under min tid inom det här yrket kan jag påminna mig som två eller tre personer med pyromani. Det är under nästan 14 år. Man får skilja på det juridiska och det psykologiska. Pyromani är ovanligt och man tänder eld för sakens egen skull. I de flesta fall av uppsåtliga bränder finns andra motiv. Som ilska, hot, bedrägeri eller andra orsaker.

Så, vad är egentligen en pyroman?
- Det är så pass ovanligt att det till och med är svårt att forska i ämnet. Men det rör sig om en spänning och olust och man vill att det ska brinna för att skapa ett inre lugn. Men vi ska inte heller glömma att det finns någonting allmänmänskligt i att uppskatta eld. Men de här personerna lider av impulskontrollstörningar.