Den 29 december 2011 gick Mijailovic till attack mot en medfånge på Kumla. Med en skruvmejsel högg han mannen i överkroppen. De var vänner, men den här dagen hade medfången sagt att han var trött på Mijailo Mijailovics tjat om politik.

– Han hörde vad jag sa och blev helt förändrad, sa hans offer i rätten.

En stund senare hade Mijailovic kommit fram till honom. Käkarna malde på Mijailovic och blicken var helt död. Kort därefter skedde attacken i en korridor på fängelset.

– Han bara högg och högg. Boom, boom, boom, berättade offret som trots allt hade tur. Han fick bara lindriga skador.

I polisförhör har Mijailo Mijailovic sagt att han letade efter en kniv att sticka ned sin vän med och att ”det bästa hade varit om han hade dött”. Men i rättssalen pratade Mijailovic nästan inte alls.

– Inga kommentarer, upprepade han gång på gång.

Tingsrätten hade beordrat att Mijailovic skulle ha hjälp av en advokat, något som han hela tiden motsatt sig. Men advokaten, Christer Johnsson, kunde inte göra mycket. Mijailovic hade förbjudit honom att uttala sig.

Mijailo Mijailovic erkände tidigt brottet, något han höll fast vid rättegången.

– Jag erkänner och betalar skadestånd, förklarade han.

En liten stund senare utbrast han upprört mot domaren Per Grevesmühl:

– Ni kan lägga på tio år på de hundra jag redan har, sa Mijailovic medan han vevade med högerhanden.

En läkare har nyligen undersökt Mijailo Mijailovic och kommit fram till att han kan ha varit allvarligt psykiskt störd vid överfallet. Det finns också en misstanke om att han var det vid tidpunkten för undersökningen. Läkaren har därför föreslagit att Mijailovic ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning.

Men när detta lästes upp reagerade han med bestörtning.

– Om jag är friskförklarad av Högsta domstolen då är jag inte sjuk. Det finns ingen anledning att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning, och jag kan säga att jag inte kommer att medverka, förklarade Mijailovic.

Även åklagare Karl-Erik Antonsson ansåg att en undersökning inte var nödvändig och tyckte att tingsrätten kunde döma på de fakta som fanns.

– Han var väl medveten om vad han gjorde och varför, förklarade Antonsson.