Barn som kommer till Sverige från andra länder ska självklart gå i skola. På byråkratspråk kallas eleverna för nyanlända.
Kommunen har riktlinjer för detta. Via en verksamhet som kallas för Perrongen ska varje barn slussas ut i skolor så fort det går. Hur de tas emot skiljer mycket mellan skolorna, visar en ny rapport.

– Det är en komplex verksamhet och den är inte likvärdig i nuläget, säger Pia Ridderby.
Hon arbetar på Perrongen och har skrivit rapporten.
På flera skolor görs ett riktigt bra och engagerat arbete.
På andra skolor är man handfallna. För barnen blir det ett lotteri var de hamnar.
– Ja, det finns skräckexempel där man tagit emot en elev direkt i en klass men inte vetat vad man ska göra. Eleven sitter i årskurs åtta och förstår ingenting och får inget stöd. Att vara i den situationen som 14-åring är fruktansvärt, säger Pia Ridderby.

De nya riktlinjerna har lett till en utveckling. Fler skolor tar emot elever. Det är i stort sett alla skolor i dag. Men det är inte i samma omfattning. Exempelvis har tillvalsskolor ofta fullt och tar färre medan frånvalsskolor letar elever och tar fler. Det kan medföra att segregationen späs på.
– Jo, visst blir det så, säger Pia Ridderby.
En del rektorer tvekar för att nyanlända elever påverkar skolans måluppfyllelse.
– Ja, det är ett stort problem. Politikerna är medvetna om det och kommunledningen och förvaltningschefer. Man sitter nu och jobbar med det här, säger Pia Ridderby.

Ekonomin styr också. Exempelvis när det handlar om att skolan måste köpa in tjänsten studiehandledning, som enligt Pia Ridderby är oerhört viktig för elevens språk- och ämnesutveckling.
– Då ser man inte alltid till elevens behov i första hand utan till skolans budget, säger hon.

Behövs det någon form av central budget för mottagningen av nyanlända barn?
– Det krävs en annan resursfördelningsmodell på något vis. Men hur man gör det har jag inget svar på. Nu får skolan den ordinarie skolpengen och ett extra tillskott på 25 000 kronor per år per nyanländ elev.
– I runda slängar täcker det studiehandledning en gång i veckan under ett läsår. Det är inte tillräckligt, säger Pia Ridderby.

Hamnar skolorna i kläm?
– Det är en jättesvår situation för rektorerna. Jag tycker inte att de har fått det stöd som de borde ha fått från politiker och skolchefer.
– Det är jättebra att ta fram riktlinjer och det är jättebra att ha en politisk vilja att alla skolor ska ta emot nyanlända elever. Men de måste samtidigt stötta skolorna, säger Pia Ridderby.