Betyg i sexan införs -
vad tycker du om det?
Diskutera nyordningen här på na.se
För första gången på 30 år kommer elever i sexan och sjuan att få betyg i höst. För många av lärarna blir det första gången de ska sätta betyg.
Relaterat
Fakta
Betygssystemet
Det är en sexgradig skala. A–E (där A är högsta betyg) är godkänt och F är icke godkänt.
I kunskapskraven för betygen A, C och E finns det preciserat vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och
till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att kraven för C och till övervägande delen för
A är uppfyllda. Källa: Skolverket
Sedan höstterminen 1982 har det endast varit eleverna i åttan och nian som fått betyg. Efter 30 år är dock betygen tillbaka i sexan och sjuan.
– Det är definitivt nytt, och det är definitivt ett område där man har, inte en oro, det ska jag inte säga, men som man har respekt för, säger Kjell Lund, skolområdeschef nordväst i Örebro.
Stora skillnader
Det är stora skillnader mellan hur betygen såg ut då och det betygssystem som används nu.
– Förr sattes betyg efter graderingen 1–5 och det var en barnlek jämfört med det som gäller nu, säger Kjell Lund.
Allt kring betygen ska dokumenteras.
– Om det funkar idealt ska eleverna veta vad de kommer att få för betyg och få information under resans gång. Det är en informationsbit som ligger parallellt med att man ska sätta betyget, säger Kjell Lund.
Har lärarna fått den hjälp och stöd och utbildning de behöver?
– Man känner alltid att man kommer till korta och behöver ännu mer, men det formella har de haft och sedan krävs det tid, säger Margareta Borg, förvaltningschef nordväst.
– Vi har haft utbildningar under en längre tid, men när man kommer närmare märker vi att det finns kanske en och annan fråga till. Det är dem som vi fångar upp nu och ser till att rektorerna har god koll på, säger Kjell Lund.
Stort ansvar
Ett stort ansvar vilar på rektorerna. Patrik Nilsson på Lillåns skola F-6 menar att mycket arbete kommer att göras under hösten.
– Men vi började i våras med olika konferenser och vi har haft diskussioner kontinuerligt under våren. Vi har pratat om att vi måste ha en sambedömning, så att det blir en likvärdig bedömning. Vi kommer att jobba med det på våra konferenser under hösten och på våra studiedagar också, säger Patrik Nilsson.
Man ska också ta hjälp av kolleger i 7–9-skolan.
– Under vår studiedag kommer vi ha bedömning för lärande tillsammans med dem som har erfarenhet av att sätta betyg, säger Patrik Nilsson.
Behövs mer tid
Från fackligt håll anser man att det borde gjorts mer.
– Vi tycker att man skulle haft mer tid på sig att förbereda sig. Regeringen har satsat för lite på det och Skolverket har satsat för lite pengar, säger Pär Boström, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Örebro.
Han är inte nöjd med de lokala insatserna heller.
– Jag tycker att de borde satsa mer lokalt. Det är en stor sak och en allvarlig arbetsuppgift. Det är myndighetsutövning att sätta betyg. Jag tycker inte alls att man har tagit hänsyn till den här nya arbetsuppgiften i den grad som man borde, säger Pär Boström.
Fakta/Bakgrund
Bakgrund betygen
Från och med höstterminen 2012 införs betyg i årskurs 6 och 7. Sedan tidigare ges betyg i årskus 8 och 9.
I kommunala skolor går i dag 1 095 elever i årskurs 6 och i fristående 370. I kommunala skolor går i dag 1 055 elever i årksurs 7 och i fristående 389.
”Betyg i årskurs 6 kommer att synliggöra resultaten i ett så pass tidigt skede att verkningsfulla åtgärder blir möjliga. Det blir också tydligare för huvudmännen hur resultaten i skolan ser ut, vilket i sin tur möjliggör åtgärder på övergripande nivå. Betyg i årskurs 6 ska tillsammans med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner ge ökade möjligheter för en förbättrad information om, och en mer systematisk uppföljning av, elevernas kunskapsutveckling.”
Källa: Skolverket/Örebro kommun
