Från anklagelserna för massaker i Centralafrikanska republiken, månader i fängelse och husarrest till att vara med familjen i idyllen på Astrid Lindgrens värld. Steget var stort.
– Solen sken, ungarna sprang runt, fåglarna kvittrade. Det var helt otroligt, säger Erik Mararv.
– Det kändes så fritt.

Lättad
I fredags fick han myndigheternas beslut att förundersökningen med misstankarna mot honom och hans anställda var nedlagd i brist på bevis, de var friade från misstanken.
– Jag blev väldigt lättad. Framför allt för mina anställda. De har varit borta från sina familjer i över ett år. Först arbetade de åt oss i bushen i åtta månader, sedan sattes de i fängelse och husarrest i fem månader. Det var så skönt att se hur lättade de blev.
Erik landade på Arlanda i lördags eftermiddag.
– Då åkte vi direkt till Astrid Lindgrens värld. Vi hade bestämt så, när Erik kom hem skulle vi i familjen vara tillsammans först, slippa undan från media och allt annat, berättar Emelie.

Förmiddagsfika
Det är måndag förmiddag, förmiddagsfika hemma i köket i Mellringe. Theo och Axel skojar med bil och flygplan och bollar, klättrar sen upp i sina stolar för att få saft och kakor. Nu är det självklart att pappa är hemma.
Erik håller om Axel en stund. Torkar munnen på Theo. Vardagens föräldrarörelser.
– Det känns mycket bra, säger Erik.
– De är ganska vana vid att de är borta från pappa i kortare perioder. Men nu har de längtat. De har sagt ”när pappa kommer, kanske snart ...” då ska vi göra det och det, berättar Emelie.

Åker tillbaka i oktober
Att bara landa, med familjen, är nu viktigast för Erik. Den andra stora känslan är friheten. Att inte känna sig misstänkt och iakttagen. Efter anklagelserna har han känt att allt han gjort har kunnat betraktas som något suspekt i Centralafrikanska republiken.
I mitten av oktober åker Erik tillbaka, då börjar säsongen i safariparken och han behöver vara där. Emelie ska åka ner med barnen något senare.

Fortsätter med safariparken
– För vi ska fortsätta med safariparken. Vi har inga andra planer, säger hon.
– Men vi ska omorganisera en del. Jag ska ha mer tid med familjen. Så var planen innan detta hända, säger Erik.
Vilka som är skyldiga till det allvarliga brottet, massakern på 13 personer, tror han aldrig blir klarlagt. Det är svårt att acceptera.
– I beslutet att jag och mina anställda inte är misstänkta står det att LRA (Herrens motståndsarmé, red. anm.) troligen är skyldig. Men jag vet inte om det någonsin blir utrett. Det känns underligt, säger Erik.