Just den här fredagskvällen parkerar de på baksidan av polisstationen vid Vivalla centrum under sitt pass, för att ta en sväng i området. Några killar hänger vid ett par träfärgade bänkar intill.
– Han är schyst! utbrister Abshir Aden glatt, samtidigt som han pekar på Ali när de kommer mot dem.

Abshir tycker att det är kul när fältarna kommer. Att kunna hänga en stund och prata om lite vad som helst. De känner sig omtyckta. Känner hur någon bryr sig.

Abbe och Ali tar en sväng mot den högljudda konstgräsplanen intill skolgården. Där är ingen beredd att låta spelet avta, trots att det börjar dugga bitiga regndroppar från kvällsmolnen.
– Fältgruppen! Hur mår ni?
– Kolla mig, jag är Zlatan den andre!
– Vill ni vara med och spela?

Ali Ali och Abbe Ahmed är i grund och botten kuratorer. De jobbar för socialtjänstens fältgrupp och har ett tätt samarbetet med polis, fritidsgårdar och skola. Tio ”fältare” täcker tillsammans in både Örebro och dess kransområden under kvällar och helger för att ”identifiera de som riskerar att fara illa och vara stöd för dem som vill och behöver”.¿ Ali och Abbe sitter i bilen igen. De har kollat av flera av de ställen som de vet att många unga ofta hänger på kvällarna. Den vita Forden letar sig in på parkeringar, skolgårdar, gröna lövsnår och småvägar. Rosta-¿skolan, Karlslund, Oxhagen, Hagaskolan, Brunnsparken, Adolfsbergsskolan, Sommarro och inne i centrum.
– Vi har typiska ”sommarplatser” utmärkta på en karta på jobbet där vi bockar av. Kartan ändras hela tiden med åren. Nya platser tillkommer och andra stryks. Vi får in tips och ibland åker vi runt på måfå för att hitta dem, berättar Ali Ali.

Under skolterminerna, när polisens ungdomsgrupp är i tjänst, jobbar de i nära kontakt. De till och med lunchar tillsammans.
– Vi ringer till varandra hela tiden, har koll och hjälps åt. Är det en föräldrafri hemmafest som behöver besökas tar ungdomspolisen gärna med oss. Det blir inte lika hotfullt och löser sig smidigare. Jag kan ringa till dem och säga: ”Jag känner oro för Kalle, för jag tror han har sprit i ryggsäcken, eller narkotika i handen” och då de kan ha extra koll.
– Men nu i sommar jobbar de ju inte. Jag kan inte bara ringa till den vanliga polisen och säga: ”Jag känner oro”. Jag får ringa via nationella telefonväxeln om jag vill dem något och då ska det ju vara någonting konkret, berättar Ali Ali som är en av fältarna.

Fältgruppen jobbar inte bara med polis, skola och annan ungdomsverksamhet. De håller även kontakt med olika nattvandrargrupper i stan. På så vis får de en bra överblick över var de kan behövas.

Det ringer i Abbes mobil. Det är en nattvandrare från Kristet center.
– I dag var de i Lillån. Då behöver inte vi åka dit just i kväll, konstaterar han.

Vad tycker ni om att polisen inte har någon aktiv verksamhet stationerad i Vivalla nu under sommaren?
Det blir tyst i bilen. Frågan tycks hänga kvar under biltaket. Tynger.
– Det är mindre bra. Jag vill uttrycka mig försiktigt där … för att det är svårt att lägga sig i polisorganisationen. Vi samarbetar med dem och jag vill inte … Det är en väldigt hierarkisk organisation, jämfört med vår.

Just den här kvällen är det stort disko inne i stan för tonåringar. Fältarna vill ta en sväng förbi för att kolla läget. Det är förväntan utanför porten och fullt av bara ben, färglada T-tröjor och tygskor. Tjejerna och killarna står i klungor medan de tar luft mellan danspassen inne på golvet. Låten ”Who´s gonna save the world tonight” spelas på full volym. Abbe börjar snacka fotboll med några av killarna utanför, Ali samtalar med några av dörrvakterna. Det visar sig att en av dem minns Ali från när han själv var grabb. Han heter Monto Jallow och träffade på Ali när denne var gårdsledare på Navet i Ladugårdsängen.
– Jag har inte sett honom på tio år! Men han har inte förändrats mycket. Fast jag minns att han hade jättelångt hår då och körde mc. Han var nog ganska sträng, men det behövdes kanske för jag och min bror var verkligen jättespralliga då, skrattar Monto Jallow.

Insatsen i sitt jobb som fältare ser de som mycket betydelsefull. Ali Ali och Abbe Ahmed menar att det är genom dem som problem kan upptäckas och hjälpinsatser mobiliseras.
– Jag tror inte man nog kan prioritera det förebyggande arbetet. Det är en enorm vinst för samhället. De brottsförebyggande insatserna och vårt arbete vävs samman, säger Abbe Ahmed.