Ludvig Löfquist sitter bland klasskompisarna på en bänk utanför Karolinska skolan. ”Klart att betygen är orättvisa. Lärarna är ju olika”, säger han.

Arne Salomonsson, som länge tagit fram betygsstatistik åt Örebro kommun, är inne på samma linje. Han har under flera år studerat elevernas betyg i matematik.
– Den enda slutsats jag kan dra är att det ser ut som att lärarna inte har samma bedömningsnivå. På en del skolor verkar lärarna vara hårdare, på andra mjukare.

Är det förvånande?
– Nej, det tycker jag väl inte. Även om betygen ska vara objektiva så är det ju människor som gör bedömningen.

Ändå är det värt att belysa?
– Ja, för skillnaderna får väldigt stora konsekvenser för eleven. Om eleven hade gått på en annan skola så hade han kanske fått ett godkänt betyg – och då hade han blivit behörig till gymnasiet. Därför är det väldigt viktigt att skolorna jobbar med det här.

Arne Salomonsson har jämfört matematikbetyget i nian med betyget på gymnasiekursen ”Matematik A”. Betygen borde överensstämma hyfsat, anser han, eftersom den kursen i princip är en repetition.
– Det är klart att det hinner hända en del med eleverna och den faktorn får man också räkna med.

Men du hittar ändå skillnader som har betydelse?
– Ja, om man tittar på ett stort underlag elever och under flera års tid så är det ändå märkligt att många elever på vissa skolor får sänkta betyg på gymnasiet år efter år medan elever på andra skolor ofta höjer sina betyg. Då borde kanske lärarna fråga sig: Ligger vi rätt?

Nu har ny betygsstatistik presenterats. Politikerna är intresserade av hur många elever som är behöriga till gymnasiet. Men vad visar siffrorna egentligen?
– Jag vet ju redan innan tabellen är klar vilka skolor som kommer att ligga i topp och i botten. Det är ingen överraskning för rektorerna heller, konstaterar Arne Salomonsson.

Han anser att det är svårt att dra några slutsatser om hur skolan har lyckats bara genom att titta på statistiken – utan att veta mer om eleverna som går där.
– 90 procent av eleverna på Vivallaskolan har exempelvis utländsk bakgrund. Många har kommit till Sverige i hög ålder, kanske till och med under vårterminen i nian. Det säger sig självt att de inte kan hinna nå målen. Men det är bara en förklaring.

Vad handlar det mer om?
– Det handlar också om att föräldrar väljer bort vissa skolor. Bara tio procent av eleverna från Lundbyskolan går på Vivallaskolan i högstadiet. Om alla Lundbyskolans elever hade gått på Vivallaskolan så skulle skolan få ett bättre resultat i statistiken.

Arne Salomonsson tycker att politikerna ofta lägger för stort fokus på betygsstatistiken. Och när vi i media rapporterar om det här spär vi förstås ytterligare på bilden av att vissa skolor lyckas bättre än andra.
– Det leder till att ännu fler väljer bort de skolor som hamnar lågt.

Men är det inte viktigt hur många elever som lyckas komma in på gymnasiet?
– Jo, visst, men det finns ju också andra värden som inte kan mätas på samma sätt. I flera enkätundersökningar har Vivallaskolans elever till exempel varit de som trivs allra bäst av alla elever i kommunen.

Betygsstatistiken berättar också något annat: De redan duktiga eleverna har höjt sina betyg samtidigt som fler elever saknar godkända betyg.
– Klyftan i skolan har blivit större, säger Arne Salomonsson.