8 m/s
Sara knäcktes på jobbet
Saras liv har gått i kras. Hon knäcktes av mobbning på sin arbetsplats. Nu lever hon en dag i taget, utan framtidshopp, utan kraft. En enda sak håller henne uppe, kampen för upprättelse. Och barnen.
Relaterat
Hon faller i gråt många gånger när hon berättar sin historia. Återupplever den djupa förnedring hon upplevde under några år på en ideell organisation i länet.
– Jag har tappat lusten till livet. Jag känner inte igen mig, det här är inte jag. Jag förstår inte vad som hände, hur hon gjorde för att reducera mig till en värdelös nolla.
Mänskliga relationer är komplicerade. Det finns alltid två sidor i en konflikt.
NA har talat med flera utomstående personer som sett vad Sara utsattes för. Vi har tagit del av intyg och utlåtanden från psykiatriker, arbetsmiljöexpertis och fackliga företrädare för att förstå vad som ledde fram till Saras kollaps.
Det ger en bild av en usel arbetssituation. En kvinna som under kort tid var arbetskamrat med Sara säger:
– Jag har 45 års arbetslivserfarenhet och har jobbat på många arbetsplatser, men det här var det värsta jag varit med om när det gäller usel stämning och utfrysning av en medarbetare. Jag våndades förfärligt den korta tid jag var där.
Det har gått mer än sex år sedan Sara lämnade sin arbetsplats. Hon accepterade en uppsägning på grund av arbetsbrist och nio månaders avgångsvederlag, på fackets inrådan. Att ta strid skulle ta år, med oviss utgång och fortsatt lidande, menade facket.
Den gången orkade hon inte kämpa emot. Men i dag ångrar hon att hon skrev på det där pappret.
Sara hade jobbat som tolk i flera år när hon 1997 fick erbjudandet att arbeta inom den ideella organisationen. Hon fick fria händer att bygga upp en socialt inriktad verksamhet och grep sig an uppdraget med liv och lust.
– Vi blev kända långt utanför kommunen, säger hon. Det kom studiebesök som ville lära av oss. Jag var frisk och stark och orkade hur mycket som helst. Det var så roligt.
2001 gjordes en omorganisation och en ny kvinna kom in i verksamheten som helt skulle förändra tillvaron för Sara. Plötsligt var allt hon gjorde fel.
Trots att Sara var föreståndare tog arbetskamraten över och började styra och ställa med Sara i minsta detalj.
Hon blev utskälld och hånad inför praktikanter och andra medarbetare. Hon fråntogs allt ansvar, fick inte vara med på möten, inte delta i kurser, plötsligt fick hon ingen post.
Hon har alltid tyckt om vackra kläder men blev nu hånad för sin ”kostym”.
Det var små subtila angrepp Sara utsattes för som gradvis urholkade hennes självförtroende och till slut knäckte henne.
Hur känslig får man vara på en arbetsplats? Hade Sara alltför tunn hud? Varför sa hon inte ifrån?
För henne var den svenska arbetsmarknaden en ny erfarenhet. Hon är försiktig och lågmäld som person, dåligt rustad för konflikt. I det längsta försökte hon vara till lags. Vek undan, svalde oförrätterna, försökte förstå. Sökte stöd på annat håll i organisationen.
Men vanmakten inombords växte och en dag brast det.
En söndagskväll i november 2004. Hon stod inför ännu en arbetsvecka med nya trakasserier att vänta. Sedan hon tvättat och lagat mat åt barnen för nästa dag stoppade hon i sig en massa tabletter för att avsluta allt. Men äldsta sonen upptäckte vad som hänt och larmade ambulans.
När facket tog tag i Saras ärende för att driva det som arbetsskada svarade arbetsgivaren med att anklaga henne för försummelser i tjänsten. Anklagelsen skrevs ner i en handling, undertecknad av en förtroendevald och en arbetsledare.
Senare har arbetsledaren inför Saras stödpersoner förnekat all kännedom om handlingen och han instämmer inte i anklagelserna. Till NA säger han, efter kontakter med den förtroendevalde, att han inte längre minns något.
Trots att det gått mer än sex år sedan dessa traumatiska händelser är Sara fortfarande märkt. Hon är långtidssjukskriven med ett enda mål för ögonen, upprättelse genom att få sina ohälsoproblem klassade som arbetsskada. Hon har fastnat i oförrätten och orkar inte gå vidare med sitt liv.
Ärendet ligger nu i Förvaltningsdomstolen sedan Försäkringskassan avslagit. Sara har vittnen, intyg från psykiatriker, facket och arbetsmiljöexpertis som stöder hennes sak.
En tidigare regionordförande i organisationen försökte ta tag i problemen som uppstod vid omorganisationen men gav upp och lämnade sitt uppdrag. Han anser det rådde en dålig psykosocial miljö där flera medarbetare for illa men där Sara råkade mest illa ut av alla. Han anser att hennes ohälsoproblem en arbetsskada som organisationen bär ett ansvar.
Sara grubblar ständigt på vad som hände för att försöka förstå.
– Jag har bott i Sverige längre än i Iran. Jag kan språket och den svenska kulturen, jag har lärt mig att behärska mig. Jag vill inte tro att det har med min invandrarbakgrund att göra. Men jag har funderat mycket på det.
Fotnot: ”Sara” är ett fingerat namn.
Läs mer i dagens tidning om: En psykiatriker om vilka skador mobbning kan ge,
Advokat: Flest mobbas inom offentlig sektor och läs om Anita Wallstedt som i dag leder ett nätverk för mobbningsoffer.
Skicka SMS eller MMS med bild. Månadens bästa nyhetsbild belönas med 3 000 kronor. Skicka till 72019.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 6 feb 2011 09:09 Ödmjuk igen
Kvinnor kan vara fruktansvärt elaka mot varandra. Det påstådda patriarkala förtrycket är inget mot vad kvinnor kan göra mot varandra.
Skrivet 6 feb 2011 09:09 A (Ej registrerad)
Det är märkligt hur man alltid "skyddar" mobbaren i alla situationer och de som blir utsatta alltid får flytta på sig och stå med all skit !!
Skrivet 6 feb 2011 09:13 A (Ej registrerad)
Ödmjuk igen skrev:
Kvinnor kan vara fruktansvärt elaka mot varandra. Det påstådda patriarkala förtrycket är inget mot vad kvinnor kan göra mot varandra.
Jaha där kom det ! Var helt klart väntat att någon skulle säga detta....
Har själv blivit mobbad på en arbetsplats av en manlig arbetskamrat. Jag hade tur som hade en arbetsgivare som ställde upp, men jag slutade till slut på min arbetsplats och har sen dess gått arbetslös.....
Skrivet 6 feb 2011 09:22 vanlig svensk
Fast man har ju dock oxå eget ansvar, man är ju 2 för att dansa tango.
Varför skaffar man sig inte då lite stake mellan bena och vänder på situtaionen eller tar tag i den innan det går för långt.
Känns som om det handlar om undersköterskor...lågutbildade...men det behöver det ju inte vara...
Vad jag menar är hur kan man låta det gå så långt både mobbad, mobbare och chef..
Skrivet 6 feb 2011 09:31 drabbad och besviken på dessa medarbetare (Ej registrerad)
Jag vill påpeka att det inte bara är kvinnor som mobbar. Har blivit mobbad från år 1995 till 2000 och då orkade jag inte mer.
Den som satte igång mobbningen var vår chef, han sextrakasserade och när man avvisade hans närmande för ett ligg då blev han förbannad.
han sa att du avvisar mig inte så lätt, var på det blev förföljelser ända till mitt hem, telefonen ringde i ett.
Han hade fått hela verkstaden och kontoret på sin sida. Ingen av medarbetarna hjälpte mig, jag hånades bara. Tog man förskott så visste alla det i verkstaden och kontoret. bilen vandaliserades, trakasserierna var många. Dessa som var inblndade var chefer, manliga och kvinnliga medarbetare. man skulle göra mig psykiskt sjuk som följd.
Har inte fått mycket hjälp men facket såg till att chefen fick sparken men den jäveln kom till arbetsplatsen och hälsade på. Jag slutade jag fick inga avgångsvederlag, när fackombudet var med mobbarna på arbetsplatsen.
Facket som hjälpte mig var fackombudet i stan.
Skrivet 6 feb 2011 09:55 Anonym (Ej registrerad)
Lågt av dem som skrivit under ett dokument att inte stå för det idag. Kanske blev de manipulerade av den där kvinnan, men då får de väl erkänna det och sitt misstag.
Jag har blivit utfryst och idiotförklarad av kurskamrater på Örebro Universitet. Små små pikar i början, som sedan utvecklades till stora hån och total ignorering av vad jag sa. Till saken hör att det var en speciell kurs som genomfördes på en annan ort under några veckor, där vi bodde tillsammans. När vi sedan återförenades i helklass fortsatte det inför hela gruppen. Det spelade ingen roll vad jag sa, "ledaren" sa alltid emot. Jag provade t.o.m. att säga det hon sagt, men då hade hon ändrat åsikt. Så det är inte bara "lågutbildade" eller "undersköterskor", som någon trodde. Suck.
Skrivet 6 feb 2011 10:02 M (Ej registrerad)
Förstår precis hur du menar o känner dig ! helt fruktansvärt att behöva genomlida något sådant har själv varit m om detta ! Men nån hjälp från facket va inte o räkna med har varit med i facket i över tjugo år samma fack. Men dom valde att ge chefen rätt ! då ett företag har mer än tio anställda får chefen sparka hur som helst . O detta har ja varit med o betalat tusentalskronor för ingen hjälp alls. Lider m dig o önskar dig lycka till-
Skrivet 6 feb 2011 10:05 Wendela (Ej registrerad)
Jag blir så arg! Kan inte förstå hur vuxna människor kan bete sig på ett så högst oacceptabelt sätt gentemot sin/sina medarbetare. Ofta är det dock dessa ynkryggar som i själva verket mår dåligt och på något sätt måste hävda sig. Jag vet att detta problem förekommer och inte minst inom en av Sveriges största ideella organisationer där personalpolitiken är under all kritik (tänker speciellt på en stor aktör inom socialt arbete). Jag hoppas att någon/några stod bakom dig som ett stöd men när det väl kommer till kritan är det alltför många som är så rädda för sitt eget skinn och kniper igen. Synd att du inte gick vidare men helt förståeligt! Lycka till!
Skrivet 6 feb 2011 11:25 Anna (Ej registrerad)
Vad är det för värld vi lever i? Och här ska våra barn växa upp och förhoppningsvis få ett bra liv!! Jag kan känna din förtvivlan, har själv känt liknande på mitt jobb där vi har så ynkliga chefer. Alla tänker på sig och är det någon som är duktig och framåt som du var (jag tror det var juste det och inte din bakgrund) då blir man rädd, hur ska vi göra nu för att vi också ska synas och sen är karusellen igång. Håll med den du pratade med sist och skratta åt chefens löjliga skämt så får du en bra tjänst och bra lön, så har jag sett med egna ögon på mitt jobb. Nu passar ju inte det alla som tur är och vi som inte kan "gå in i en sån roll" måste kämpa och hålla ihop så inte det onda tar över världen. Trots allt finns det ju så mycket fint omkring oss! All styrka till dig!!!
Skrivet 6 feb 2011 11:26 Paula (Ej registrerad)
Den enda upprättelse man få vid oförrätter är insikten om hur vi alla är i förbindelse med varandra och att syftet är grundat på kärlek.
Därför står man helt öppen och är totalt oskyddad mot de som inte mår bra och som för över sitt skräp till oss andra för att de själva ska överleva sina tillkortakommanden. Och det är helt enkelt liv eller död som gäller för dem som inte mår bra och pga härav behöver de en person som bär deras problem, men fel lösning och totalt kärleks löst och tillika helt ansvarslöst ! När man inser att man även tagit över deras känslotillstånd och inte känner igen sig själv kan man sätta P mot andras negativitet och hålla reda på sig själv.
Enkel matematik!
Var och en behandlar sin nästa som den har förstånd till och sover bäst på !
Skrivet 6 feb 2011 11:45 Hagman (Ej registrerad)
Det värsta är att försäkringskassan gör besvären kroniska genom sitt oförstående. Kan inte förstå vad de vinner på att slå ut dessa mobbade från arbetslivet för gott.
De hittar i alla livränteärenden på historier eller förljer förövarnas påstående för att slippa godkänna livränta Vad de inte förstår är att de bara går förövarnas ärenden och försör livet för de drabbade för alltid.
Får man stöd och upprättelse i tid har man en chans att komma igen. Denna chans ser man från försäkringkassans sida till att eliminera totalt.
Hur många långa häxprocesser har de inte drivit för att få människor att lida in i döden??Hur många har de inte tagit ifrån all tillit och social kontakter genom sina lögner och sitt stöd till psykopatiska förövare.
Hur länge skall vi behöva betala för att få dessa lagbrytare emot oss. Alla vi som fått våra liv förstörda kräver en rättvis behandling av den myndighet som vi betalar för att få stöd och hjälp när vi blir sjuka eller skadade.??Vet hut ni onda.
Skrivet 6 feb 2011 11:57 Debattlust (Ej registrerad)
Tyvärr finns en undantagsparagraf i arbetsmiljölagen som säger att om det förekommit konflikter i arbetslaget så är det ingen arbetsskada. Jag var själv med om det år 2004 då jag blev utbränd pga alltför högt arbetstryck, jag fick ta ansvar över den psykosociala arbetsmiljön, vilket inte var min uppgift, jag gick rätt in i väggen. Hade intyg från både facket och arbetsgivaren, men fick ändå nej i de rättsliga instanser dit jag överklagade försäkringskassans avslag. Om det förekommit någon konflikt överhuvudtaget åberopar de undantagsregeln, tyvärr... Så att vi har en psykosocial arbetsmiljö vi sägs vara skyddade mot är tyvärr bara skitprat. I praktiken får man avslag då man anmäler, tyvärr... Men jag hoppas det ändå ska gå bra för dig "Sara"... du vet att du har blivit kränkt oavsett vad fk bestämmer... dina erfarenheter är dina, du har människor som sett vad som hänt. Så vad än myndigheterna kommer fram till har du rätt i det du säger.
Skrivet 6 feb 2011 11:57 Maj-Britt (Ej registrerad)
I mitt fall var det en man som mobbade.Man specialgjorde en tjänst till honom när det kom fram att han mobbat flera. Trots detta säger försäkringskassans okunniga handläggare att det ej förekom mobbning.De mobbade fick ej någon specialtjänst. De tvingades
sluta eller få sin lön sänkt.
I den kommunen har man som kotym att driva förtal och mobba ut alla med kompetens och försäkringskassan jublar över alla sjukskrivningar de får på sitt bord. De hjälper därefter förövarna att slå ut de drabbade från arbetslivet för alltid.
Man kan undra om de har på sin agenda att ruinera staten genom alla kostnader de skapar med sitt agerande. Vad kostar inte alla dessa sjukersättningar till helt utslagna drabbade . Vad kostar inte alla dessa
förhandlingar i länsrätt,kammarätt och regeringsrätt??
Vad kostar det inte att ha en massa anställda på försäkringskassan som skall driva dessa häxprocesser.
Hade de i stället hjälpt de drabbade kanske de fått tillbaka sitt människovärde och blivit friska.
Skrivet 6 feb 2011 11:59 Paula (Ej registrerad)
Försäkringskassan är det en skattefinansierad motståndsrörelse som sken avrättar folk och inte företräder svenskarna?
Vad gör rättsapparaten åt detta om de är en förtäckt motstånds rörelse som med särskild råhet skadar enskildas trygghet och säkerhet, privatliv och helgd?
Vad säger polisens prästalesman?
Skrivet 6 feb 2011 12:04 ANSTÄLLDA SKALL HA SKYDD AV ARBETSMILJÖVERKET OCH FACKET! (Ej registrerad)
Nuförtiden sker oetiska brottsliga handlingar på arbetsplatserna.
Läs på google: DET ANGÅR OSS ALLA.
Där kan man läsa sig till om man känner igen beteendet på chefer som
trampar och trycker ner anställda.
Chefer skall se till att anställda inte skadas på jobbet! Lyft fram:
ETIK MORAL, EMPATI, RESPEKT, CIVILKURAGE, MOD, MEDVETENHET,
KUNSKAP OCH UTBILDNING. En ny strafflag måste omgående tillsättas, för att dessa dåliga chefer skall stoppas att skada sina anställ-
da.
I Frankrike är dessa brott straffbelagda! Vad är det för skillnad på
Europas folk?
Skrivet 6 feb 2011 12:04 ANSTÄLLDA SKALL HA SKYDD AV ARBETSMILJÖVERKET OCH FACKET! (Ej registrerad)
Nuförtiden sker oetiska brottsliga handlingar på arbetsplatserna.
Läs på google: DET ANGÅR OSS ALLA.
Där kan man läsa sig till om man känner igen beteendet på chefer som
trampar och trycker ner anställda.
Chefer skall se till att anställda inte skadas på jobbet! Lyft fram:
ETIK MORAL, EMPATI, RESPEKT, CIVILKURAGE, MOD, MEDVETENHET,
KUNSKAP OCH UTBILDNING. En ny strafflag måste omgående tillsättas, för att dessa dåliga chefer skall stoppas att skada sina anställ-
da.
I Frankrike är dessa brott straffbelagda! Vad är det för skillnad på
Europas folk?
Skrivet 6 feb 2011 12:04 Paula (Ej registrerad)
Är det inbördeskrig i sverige ?
Rena krigsbrotten sker i så fall !
Skrivet 6 feb 2011 13:15 Anthony Cruz (Ej registrerad)
Så här sa kvinnan som mobbat Sara:
"Han säger sig omedveten om hur Sara mådde på jobbet.
Det säger också kvinnan som Sara upplevde som kränkande och dominant. Hon säger sig ha mått dåligt av att utpekas som mobbare och menar att det handlar om en kulturkrock.
- Hon ville bestämma, det handlar bara om det. Det är ju så i det landet hon kommer ifrån, man ska vara chef, synas och ha makt. Jag har mått väldigt dåligt av att utpekas som mobbare."
Allvarligt?...menar åsnan verkligen det hon säger? Det är ju så i det landet hon kommer ifrån, man ska vara chef, synas och ha makt........Jösses kan inte tro mina ögon!
Skrivet 6 feb 2011 13:25 BC (Ej registrerad)
Även om vi med säkerhet kan samsas om att systematisk mobbning alltid är fel så finns idag andra problem. Tidigare jobbade jag på en arbetsplats där vi var enbart var män på kontoret. Detta ledde också till en väldigt grabbig stämning där de hårda sexskämten blev vardagsmat. Ingen av oss hade något emot detta utan uppskattade det, eftersom vi uppskattade humorn. När våran chef slutade fick vi en ny, en kvinna. Ingen betedde sig illa mot henne på något sätt, men då hon hört från sitt rum hur vi grabbar skämtade med varandra i fikarummet blev hon oxtokig och menade att vi minsann skulle bli av med jobbet om vi inte slutade med våra "partiakata skämt".
Då vi upplyste henne om att vi snackade om precis vad vi ville under vår rast, men att vi självklart inte skulle driva med henne som vi gjorde med varandra blev hon ännu mer förbannad. Hon kunde verkligen inte förstå att våran jargong var helt frivillig. Hon slutade rätt snart och tydligen klagade hon över att vi mobbat henne.
Skrivet 6 feb 2011 13:30 BC (Ej registrerad)
forts...
Till saken hör att vi aldrig någonsin körde dessa skämt om eller med henne. Hon menade att hon inte accepterade att behöva höra dessa sexskämt på sin arbetsplats, men vad hon tydligen inte förstod var att vi andra sex tvärt emot henne uppskattade dessa skämt. Jag försökte personligen få henne att förstå att vi självklart inte skulle tvinga henne att vara en del i vår jargong, men att hon måste respektera vår rätt att tala om precis vad vi ville på fikarasten. Oavsett om hon gillade det eller inte.
För min del hade hon fått skämta om precis vad hon ville, med vem hon ville även om inte jag uppskattade hennes humor.
Skrivet 6 feb 2011 13:36 Hagman (Ej registrerad)
Till vanlig svensk
Du undrar varför man låter det gå så långt
När man försöker påtala att man är utsatt är det ingen som tror en.Man har själv svårt för att tro att det man upplever händer-det är för otroligt för att vara sant. Frågar man förövaren vad man gjort får man bara konstiga svar eller lägger han över på gruppen att svara. Förövaren har då redan underminerat ens rykte och försöker få hjälp läggs ansvaret på en själv. Söker nya abeten måste man lämna chefen som referent och då sprider han förtalet till den presumtiva arbetsplatsen.
Arbetskamraterna blir rädda och vågar inte tala med dej. Du blir förvirrad,värk i kroppen och sömnsvårigheter.Företagshälsan kommer in med hjälp av chefen som då passar på att lämna över sin version så deär på hans sida när de påbörjar eventuell utredning.Som du lägger man hela ansvaret på offret som efter utmobbningen ej får nytt jobb pga ryktesspridning från mobbaren. Förstå de mobbade
är i underläge och har ingen chans att försvara sig.
Skrivet 6 feb 2011 13:40 Hkan (Ej registrerad)
Försäkringskassan ?
Skrivet 6 feb 2011 13:42 Hkan (Ej registrerad)
Försäkreingkassan ?
Skrivet 6 feb 2011 13:45 Karolina
"Sara" kämpa på för du kommer alltid att känna dig som en halv människa så länge du inte får upprättelse! Mobbing förekommer överallt - i alla led - oavsett utbildning.
Politiker, frikyrkofolk, elever, grannar osv driver mobbing och förtal i skolor, på djurkyrkogårdar, i föreningsliv, på arbetsplatser, inom rättsväsendet - ja överallt där det finns mobbare som besitter illvilja och endast vågar djävlas i grupper där de känner sig trygga för innan de hoppar på pöbeln så fjäskar de och ler med falska leenden. Detta är svaga människor som inte har ett eget liv de är stolta över utan är tvungna att trycka ner andra människor och ta ifrån dem livsglädjen - först då känner de själva livslust. Otäcka människor tycker jag och många med mig - tack o lov! Kämpa på "Sara" och kramar i massor av en som kämpat i 27 år och aldrig ger upp!
Skrivet 6 feb 2011 13:57 Nationell (Ej registrerad)
Har en på jobbet som är jävlig ibland o snäll ibland. Scizofren??
Håller med att det är dom som mobbar som ska bort. Sen skulle jag vilja läsa om exakt vad dom sagt, dom som mobbar. Det vill man ju veta. Ge oss mer detaljer!!!!!
Skrivet 6 feb 2011 14:41 NN (Ej registrerad)
Det är lättast att yla med "vargarna", därför sällan ett mobbningsoffer får stöd av någon överhuvudtaget. Fallet i Bjästa som Uppdrag Granskning" tog upp visade att endast en enda stödde offret.
Skrivet 6 feb 2011 14:45 M (Ej registrerad)
problemet är inte att folk mobbas, problemet är att låta sig mobbas... folk har väl alltid drivit med varandra och en vuxen människa måste väl kunna försvara sig???????? att inte ha mat för dagen-då är ens liv i kras. att bli mobbad på jobbet-get over it! mobba tillbaka gråt inte
Skrivet 6 feb 2011 16:09 Imponerande facket (Ej registrerad)
Ytterligare ett bra exempel till varför man inte ska ödsla pengar på facket... Dom gör inte ett dugg när man ber om det. Men så länge man bara matar in månadsavgiften är allt bra och man möts av deras falska löften om hjälp när man behöver någon som ställer upp.
Skrivet 6 feb 2011 16:10 korkadvärld (Ej registrerad)
Den här situationen är mycket vanlig i samhället vi lever i.
Frågan är om man vill göra något åt det? Man undrar hur det kommer
sig att barnen mobbar och trakasserar varandra i skolorna och utanför
med för den delen. När det inte finns någon fungerande föräldrar ansvar så kan det bara gå åt ett håll. Det ni sprider omkring er är en massa avundsjuka, hat och osanningar om varandra. Ni borde skämmas!!!
Att ni orkar gå till arbetet med en enda inställning och det är hur ni ska bära er åt för att jävlas med någon ni inte tycker ska finnas till!!
Ni fattar inte att det är i själva verket ni som mår dåligt och är i behov
av hjälp.
Skrivet 6 feb 2011 16:10 thor (Ej registrerad)
vem faN BRYR SIG har ni inget och vettigt och skriva om trötta jävla na
Skrivet 6 feb 2011 16:18 Fd mobbad (Ej registrerad)
vanlig svensk skrev: Fast man har ju dock oxå eget ansvar, man är ju 2 för att dansa tango.
Varför skaffar man sig inte då lite stake mellan bena och vänder på situtaionen eller tar tag i den innan det går för långt.
Känns som om det handlar om undersköterskor...lågutbildade...men det behöver det ju inte vara...
Vad jag menar är hur kan man låta det gå så långt både mobbad, mobbare och chef..
Varför skulle det vara just undersköterskor el lågutbildade?? Jag är inte lågutbildad och har i normala falla stake i mig, men det är inte alltid det hjälper!! Ibland kan det vara så att man kanske får vara hemma tex för vård av barn en gång för mkt så e det kört sedan. Då kan snacket börja gå, och då med råge! Man försöker göra allt bättre, men då kommer det alltid en snabb kommer så tillslut orkar man inte mer! DET E INTE ALLTID BARA!
Skrivet 6 feb 2011 16:29 mimmi (Ej registrerad)
Sara är en bland väldigt många som blir mobbade på jobbet. Ett konstaterande att lagstiftningen inte gäller för Försäkringskassan och Förvaltningsdomstolar där smutskastningen fylls på av motargument som är väl formulerade för att sätta rättvisan ur spel. Som arbetskadad ses man inte som individ utan bedöms enbart utifrån en lag som Försäkringkassan tolkar in med hjälp av sin handbok med motargument och den handboken kan också arbetsgivaren och utnyttjar den till fullo. Det är fruktansvärt att läsa att det fortgår 2011. Försäkringskassan är en av flera aktörer som felar. Allt ljus på Sara och alla som orkar kämpa!
Skrivet 6 feb 2011 16:45 hp (Ej registrerad)
Är det ett känt studieförbund så förstår jag Saras situation helt och hållet. Det är märkligt hur de som säger sig stå för en hög moral uppför sig på det sättet.
Skrivet 6 feb 2011 17:11 ARG!!! (Ej registrerad)
Fy vad hemskt det är!!! Jag skäms verkligen att det är sååå här i Sverige!!! Varför kan vi inte vara snälla mot varandra!!!!
Skrivet 6 feb 2011 17:22 F.d. Arbetsmiljöinspektör (Ej registrerad)
När mobbing eller kränkande särbehandling även förekommer vid Arbetsmiljöverket tycks det vara en osynlig företeelse som är lika vanlig i arbetslivet som i ett hönshus och som inte går att utrota.
Skrivet 6 feb 2011 17:30 Är själv utsatt (Ej registrerad)
Att bli mobbad, kränkt på sin arbetsplats är fruktansvärt och skall inte accepteras. Otydlighet i en organisation med inkompitenta chefer, bristande ledarskap är den största boven till att mobbing får sitt fäste. Att syndabocka och lägga skulden på individnivå är väl ganska typiskt i en organisation som inte är välfungerande. Jag tror på att man först måste våga börja prata och när man sedan tar hjälp är det viktigt att de som skall hjälpa, vågar se "helheten" och inte gå in i detaljer. När det gäller mobbing finns ingen logik. Jag tror att vem som helst kan bli utsatt i "fel" arbetsgrupp. Det handlar inte om att vara lågutbildad eller "svag", tvärtom. Om man som medarbetare är duktig, lyfter relevanta saker, ställer krav på sina chefer eller "kritiserar" brister i den egna organisationen kan man lätt bli en obekväm kollega, liksom avundsjuka. Som det ser ut idag så verkar det som man lättare offrar medarebetare och istället "flyttar" runt på odugliga chefer i organisationen.
Skrivet 6 feb 2011 17:32 Karolina
NN (Ej registrerad) skrev: Det är lättast att yla med "vargarna", därför sällan ett mobbningsoffer får stöd av någon överhuvudtaget. Fallet i Bjästa som Uppdrag Granskning" tog upp visade att endast en enda stödde offret.
Du har alldeles rätt..och när Granskning avslöjade fakta så vände mobbhopen sig emot andra lägret och blev hysteriskt hätska där istället. Folk verkar ha dåliga nerver och måste ha en hackkyckling att förtala och mobba. Se bara vad som avslöjades inom åldringvården i Kumla kommun och hur de gamla behandlades år ut och år in. Är människor så himla fega att de inte vågar stödja de svagare och försvarslösa?
Det finns många hemska mobbingfall i vårt land. Det vore bra om föräldrar lärde sina barn att ha positiva tankar istället för skitsnack i skallen...de ska vara goda föredömen och inte snacka skit om den "vän" el arbetskamrat som lämnar rummet.
En ny generation växer fram i samhället så låt dem leva gladare och inte i bitterhet! Varför leta fel när man kan finna allt bra en medmänniska gör?
Och du som är mobbad ska kämpa för revansch och skadestånd för det är det enda som sätter stopp för skitsnack!
Skrivet 6 feb 2011 17:35 Inte mobbad längre... (Ej registrerad)
Jag vet hur det känns att bli mobbad på jobbet. det var så illa att jag var tvungen att se till att bli uppsagd för att överleva. Man kan inte ta hur mycket kränkande kommentarer som hälst... Det finns en gräns för alla.
Hoppas de som håller på med kränkande behandling av sin om- givning någon gång i livet kommer att springa på en mina som gör mycket ont... Alla ni som mobbar och kränker andra människor är värda det...
Skrivet 6 feb 2011 17:36 Karolina
Ödmjuk igen skrev: Kvinnor kan vara fruktansvärt elaka mot varandra. Det påstådda patriarkala förtrycket är inget mot vad kvinnor kan göra mot varandra.
Oftast bakom en kvinna som mobbar står en toffel till karl och vågar inget annat än stötta för annars blir hemmalivet ett helvete. En kvinna vars man vågar säga ifrån att han inte stöttar skitsnack som hans kvinna sysslar med på sin arbetplats eller dylikt är en rejäl karl.
MAN SKA INTE DÖMA UTAN ATT VETA FAKTA för om man tar reda på fakta så visar det sig oftast att det är många hetsare som blir avslöjade så som lögnare!
Skrivet 6 feb 2011 17:53 lev (Ej registrerad)
Det är hemskt tråkigt att detta händer om och om igen på olika arbetsplatser bland vuxna människor. De som mobbar är ofta manipulativa och kan verka trevliga (när det gagnar dem) även mot den de försöker sänka. Många är maktmissbrukare och är i behov av (låter knäppt) att ha en konflikt igång där de får trycka ner någon. Den norske prästen och själavårdaren Edin Lövås har skrivit en bok som heter "Den farliga maktmänniskan". Den hjälpte mej när jag varit utsatt för sänkningar av en chef. Det var som att läsa en bruksanvisning om den chefen. Edin Lövås kallade maktmissbrukarna för psykopater och menade att det ofta var personlighetsstörda människor. Dom tror själva att dom är goda och finns gärna i ideella organisationer och ser sig som "Guds gåva till mänskligheten. Dom som leder organisationer och arbetsplatser, samt facken, borde veta mer om sån´t har och inte släppa fram maktmissbrukare, eller hålla dem bakom ryggen. Det är de som ska lämna sina jobb. Den mobbade SKA HA UPPRÄTTELSE.
Skrivet 6 feb 2011 18:08 Drabbad (Ej registrerad)
Mobbad, särbehandlad och diskriminerad är vad jag fick utstå till och med en anmälan till F-kassan att ingen konflikt fanns????!!!!
Helt ok tydligen?!
Är inte bara kvinnor, finns män som skulle behöva en kjol, dom kan också bete sig som en bunt kärringar.
Men idag tackar jag Den förtalande arbetsgiveren att jag kom därifrån har fått det såååå bra idag, men saknar arbetsuppgifterna och dom skötte jag med väl godkänt.
Hoppas att Du som är drabbad har samma tur som Jag :-)
Skrivet 6 feb 2011 18:15 Överlevaren (Ej registrerad)
Sorgligt med denna mobbning på arbetsplatserna i Sverige.
Tyvärr är det typiskt att försäkringskassan försvarar sig med
näbbar o klor, att det till syvende o sist inte är en kränkning som
pågått utan de lägger skulden på den utsatte pga samarbetssvårigheter
eller byte av arbetsuppgifter osv. Helt klart att många blir orättvist
behandlade via Fk i både länsrätt och kammarrätt för att inte tala om facket som oftast går arbetsgivarens ärenden. Önskar Sara lycka till att du
inte ger upp kampen om upprättelse, men till dig Sara - bli ingen rättshaverist, så du fastnar i papperskvarnen som kan mala sönder
ditt liv. Det är det inte värt. Själv har jag ältat min mobbning i många år och
anser att jag blivit skadad pga att sinnesfriden försvunnit och det är det
inte värt. Sätt en gräns för hur lång tid du vill lägga på detta, harva inte i evighet om det, även om du anser du har rätt. Som sagt
önskar dig Lycka till i Livet, se de ljusa sidorna och låt inte solen förmörkas av mobbarna
Skrivet 6 feb 2011 18:24 Ödmjuk igen
Karolina:
"Oftast bakom en kvinna som mobbar står en toffel till karl och vågar inget annat än stötta för annars blir hemmalivet ett helvete. "
Där kom den. Naturligtvis är det aldrig en kvinnas fel utan alltid en man, t.o.m när det är kvinnas fel. Att ni bara orkar offerförklara er själva hela tiden. Om ni inte gjorde det utan koncentrerade er på arbetet kanske ni får samma lön som de hårt arbetande männen.
Skrivet 6 feb 2011 18:41 jag vet (Ej registrerad)
vanlig svensk skrev: Fast man har ju dock oxå eget ansvar, man är ju 2 för att dansa tango.
Varför skaffar man sig inte då lite stake mellan bena och vänder på situtaionen eller tar tag i den innan det går för långt.
Känns som om det handlar om undersköterskor...lågutbildade...men det behöver det ju inte vara...
Vad jag menar är hur kan man låta det gå så långt både mobbad, mobbare och chef..
Lätt o säga om man ej blivet mobbat själv ...
Skrivet 6 feb 2011 18:45 Sigge Hill
Kan ju även vara så att Sara vill ha skadestånd, Kanske det hon är ute efter.
Skrivet 6 feb 2011 18:57 drabbad och besviken på dessa medarbetare (Ej registrerad)
Drabbad skrev: Mobbad, särbehandlad och diskriminerad är vad jag fick utstå till och med en anmälan till F-kassan att ingen konflikt fanns????!!!!
Helt ok tydligen?!
Är inte bara kvinnor, finns män som skulle behöva en kjol, dom kan också bete sig som en bunt kärringar.
Men idag tackar jag Den förtalande arbetsgiveren att jag kom därifrån har fått det såååå bra idag, men saknar arbetsuppgifterna och dom skötte jag med väl godkänt.
Hoppas att Du som är drabbad har samma tur som Jag :-)
Jag håller med digj jag var utsatt precis så där också. Karlar om nmu kan kalla dessa mobbare stod i klungor och skvallrade.
Sedan sprang de till idiotchefwen och hade form av syjunta där hela gubbskocken, för de ville att jag skulle ha sparken för att jag skötte mitt jobb för bra. företaget gick i vinst på mig runt 2500 000 / år.
Jag satt inte och svallrade som sagt. Jag jobbade. Sen var mobbing tacken. Referenser ger de inte om jag vill ha ett jobb någon annanstans, inte bra i allafall.
Skrivet 6 feb 2011 18:59 Carina (Ej registrerad)
Blev själv utsatt för mobbning på kommunal arbetsplats. När jag försökte
få till samtal med chef och personalsekreterare (var vid tillfället sjukskriven) slutade det med att chefen bakom min rygg talade med hela gruppen om att jag kände mig utsatt vilket jag bett honom att inte göra.
Det fanns arbetskamrater som ringde och talade om vad som gjordes bakom min rygg. Det hela slutade med att efter lång sjukskrivning sades jag upp av kommunen. Jag hade före detta jobbat i kommunen i 28 år på annan arbetsplats och aldrig tidigare haft några problem.
Problemen var helt relaterade till chefen som var sur för hans flickvän inte fått tjänsten vilket han sa rakt ut till mig vid två tillfällen.
Skrivet 6 feb 2011 19:07 Drabbad och besviken på dessa medarbetare (Ej registrerad)
Det där företaget med denna ruttna chef och hans medarbetare + mina arbettskamrater förstörde mitt liv 1995. har dålig ekonomi p.g.a. dessa svin !!
Jag har blivit idiotförklarad för att jag inte ville ligga med svinet till gubbe.
Det var en riktig sirapskäft med andra ord.
Gallaring inom företagen : sparka ut alla fula gubbar som mobbar och trakasserar. Hjälp den mobbade.
Man får inte vara rasist i Sverige men tydligen en mobbare !!
Skrivet 6 feb 2011 19:21 Anten (Ej registrerad)
Tror män är minst lika mycket mobbade som kvinnor. Män måste visa sig starka och det accepteras ej att de talar om det.
Syns väl tydligt här att Kvinnorna accepteras mer att känna sig mobbade och därmed har mer åsikter i frågan.
Mobbning får aldrig accepteras.
Skrivet 6 feb 2011 19:34 SD:arn
Så du menar Debattlust att du blev mobbad för att du blev utbränd pga. för högt arbetstryck, du gick in i väggen!!!!, skitsnack, för högt arbetstryck??? Om du blev mobbad, så var det antagligen för att du var lat, eller inte klarade av ditt jobb.