Cirkeln är öppen för alla som gillar att jobba med hantverk, och det behöver inte nödvändigtvis vara stickning.
– Virka, kroka, brodera eller sticka, vad man vill går bra, säger Gertrud Rullander, en av initiativtagarna till cirkeln.
Studiecirkeln är inne på tredje säsongen nu.
– Vi är över 20 inskrivna, men det varierar hur många vi är varje gång, säger Britt-Marie Lönnström.
Den här tisdagen har sju deltagare samlats i Godtemplargården.
De diskuterar mönster och jämför, hjälper varandra och byter erfarenheter. En del använder mönster och stickbeskrivningar, andra inte.
– Jag stickar benvärmare, berättar Margareta Janson. De ingår i ett set med kjol och mössa, och som en familjemedlem ska få.
Britt-Marie stickar små babykläder till en nyfödd och Gertrud stickar på två olika sjalar. En orange och en beige.
– Man behöver inget mönster, det blir som jag vill, säger hon.
Anne-Marie Persson virkar en grytlapp, men brukar också sticka.
– Jag brukar sticka kuddar. Det är en bra present att ge bort, säger hon.
Karin Lundberg och Inger Häll stickar tumvantar till vintern, och Inga-Britt Sander broderar en bonad som ska säljas på en kyrklig auktion.
De flesta av deltagarna jobbar lite med sina hantverk varje dag, så det är inte bara därför de kommer till stickkaféet.
– Det här är mycket av social samvaro också, säger Inger Häll. Det är så trevligt att bara sitta och prata. Ibland har vi högläsning.
Lite kaffe blir det också, och så är några av deltagarnas hundar med och håller koll på vem som kommer in genom dörren.
Det kommunala bostadsbolaget, den nya livsmedelsaffären och rökförbudet på en av kommunens stora arbetsplatser är några av ämnena som avhandlas på stickkaféet. Men man pratar också barndomsminnen, och ger bra tips på var man hittar bra garn.