2 m/s
För dåliga betyg för gymnasiestudier
Återigen ligger niornas betyg på en för låg nivå. Bara 80,8 procent hade betyg som räckte för att komma in på gymnasiet.– Vi kommer att få rätsida på det här, det törs jag garantera, säger skolchefen Conny Johansson.
Relaterat
Det är svenska, engelska och matematik som räknas i betygsstatistiken. För att vara behörig till de nationella programmen på gymnasiet måste man ha godkänt, eller bättre, i dessa tre ämnen. Övriga hänvisas till individuella programmet.
I år var det 80,8 procent av niorna i Lindesbergs kommun som var behöriga. Än så länge kan inte detta jämföras med riksgenomsnittet, eftersom den statistiken inte är klar. Förra året var dock rikssnittet 88,8 procent, alltså en bra bit högre än Lindesberg.
Pär-Ove Lindqvist (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, är inte glad åt resultatet.
– Oavsett vad det är som är fel så måste vi analysera det. Men det har ju inte varit politiskt korrekt att fokusera på betyg. Man har utgått från att om barnen är trygga och mår bra så blir det rätt. Och det har betydelse, men resultaten är nog så viktiga.
Tidig kontroll
Conny Johansson, chef på barn- och utbildningsförvaltningen, tycker ändå att man är på väg åt rätt håll.
– Nu har vi noggrann koll på resultaten utifrån de nationella proven redan i årskurs tre. Vi håller på med ett dokument om tidig kontroll och uppföljning. Vi kommer att få rätsida på det här, det törs jag garantera.
Vilka åtgärder har ni vidtagit?
– Bland annat har vi jobbat med rutiner för åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner, och vi har haft temat betyg och bedömning på lärarnas studiedagar. Nu utvecklas en handlingsplan för läs- och skrivutveckling från låg ålder.
– Men det här tar flera år att rätta till. Hur betygen ser ut blir tydligt först i åttan men grundläggs tidigt.
Det är ganska stora skillnader i betygsresultaten mellan åren. På Fröviskolan var det betydligt fler som fick godkänt i år än förra året. På Storåskolan och på Stadsskogsskolan var det däremot tvärtom. Följer man statistiken några år bakåt syns att resultatet varit sämre vart tredje år.
Vad tror ni är förklaringen till det?
– Den treårscykeln påpekade även Skolinspektionen. Men vi har ingen förklaring. Vi har försökt analysera, men det är svårt att se vad som kan vara orsaken, säger Conny Johansson.
Tänkbara anledningar som diskuterats är lärarbyten och omorganisationer, särskilt under de första skolåren.
Har ni frågat de berörda eleverna vad de tror de dåliga betygen beror på?
– Nej, så har vi inte tänkt.
Elever som nyligen kommit från andra länder och inte kan språket räknas också med i statistiken. Så är det även i resten av Sverige. I Lindesbergs kommun går dessa i stor utsträckning på Stadsskogsskolan.
Skicka SMS eller MMS med bild. Månadens bästa nyhetsbild belönas med 3 000 kronor. Skicka till 72019.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 31 aug 2010 08:55 Sune (Ej registrerad)
Det går att skriva åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner i det oändliga men finns inte studiemotivation och arbetsro i klassrummet blir det ändå inte resultat. Fast nu är jag inne på verkligheten och den duckar både politiker och Skolinspektionen för.
Skrivet 31 aug 2010 11:01 Lärare (Ej registrerad)
Goda gamla tider! Jag är själv gymnasielärare och växte upp med betyg fr.o.m. första klass på skolan. Varken blev jag då som elev mer stressad eller förtryckt än vad eleverna idag inbiller sig. Mina elever klarar sig rätt så bra trots att jag inte ge några glädjebetyg som många kollegor. Även är jag inte rädd att visa tillrätta om det behövs och talar klarspråk med föräldrarna. alla är inte lyckligt med detta, men för det mesta är både elever och föräldrar nöjd med att veta hur det ser ut och vad de kan förväntar sig om de skall läsa vidare.
Som lärare måste jag inte vara "bästis" utan en person elerverna litar på att dem blir rätt guidad och de senare i livet kan tänker tillbaka till en bra undervisning var de lärde sig för livet.
Skrivet 31 aug 2010 20:59 MA (Ej registrerad)
Men nyanlända invandrarelever finns med i denna statistik också, tänker ni politiker på detta. Hur ska de nå målen för godkänt och kunna söka in på gymnasiet- då de inte ens kan språket. Förresten så är det inget fel på studieron. I de allra flesta fall fungerar klasserna alldeles utmärkt!
Ni ska vara glada att några vill vara lärare idag med den dåliga löneutvecklingen och hårda klimat som råder i samhället. Jag har fullt förtroende för mina barns lärare!