– Jag bara kom på att den skulle heta ”Oliwers kämparglöd” fast jag hade tänkt på ”Oliwer King” också, säger han.

Käppar i hjulet
Oliwer Tärnqvist Buskiewicz är en levnadsglad åttaåring men sjukdomen sätter käppar i hjulet för mycket som han skulle vilja göra. Ibland är han trött och orkar inte. Han gillar förstås att bada och därför sker insamlingen i samarbete med Sannabadet. De som köper startkort till ”Simma runt Lekeberg” bidrar med hela avgiften, 50 kronor, till Barncancerfonden.
Idén är att allas simsträckor läggs ihop på en karta för att räcka runt den geografiska kommungränsen. Mellan den 30 juli och 15 augusti är det dessutom en kampanjvecka på Sannabadet för Oliwers fond.
– Tanken är att stötta Barncancerfonden samtidigt som man gör något för sin hälsa, säger Emma Tärnqvist.
– Och man behöver inte simma. Det räcker med att köpa startkortet, påpekar Oliwer.

Fick hög feber
Han minns inte så mycket av de första åren men det började i mars 2008 med hög feber som inte upphörde, ont i benen och i käkarna. Växtverk, tänkte mamma och hennes sambo. Kanske berodde blåmärkena på ryggen på att Oliwer legat så mycket?
Efter besök på jourmottagningen i Örebro fick han direkt remiss till barnkliniken på USÖ.
Två dagar senare, efter många undersökningar, prover och röntgen, fick Oliwer åka till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Den tredje dagen visade benmärgsprovet att det var leukemi.
– Jag bröt ihop då men Oliwer kröp upp i mitt knä och sa ”mamma, jag är inte så sjuk”, säger Emma.
Det tog henne flera månader att försöka förstå att hennes barn hade cancer.
– Det händer ju bara andra, inte oss, inte mitt barn.

Tappade håret
Behandling sattes in med cellgifter i dropp. Oliwer vistades en tid i Uppsala och fick sluta på förskolan i Mellringe eftersom infektionsrisken med att träffa andra barn var för stor.
Han genomgick flera behandlingar mot leukemin i två år och under tiden flyttade familjen från Oxhagen i Örebro till Fjugesta.
Oliwer minns speciellt hur han tappade allt hår efter en cellgiftsbehandling. Det låg i tofsar på kudden när han vaknade. Men det gjorde inte ont.
När Oliwer fick diagnosen blev det också en omställning för hela familjen. Sedan 2008 är Emma Tärnqvist hemma på heltid med vårdbidrag från Försäkringskassan.
I maj 2010 slutade Oliwer med alla mediciner men fortsatte att lämna regelbundna blodprov.
– Det kändes bra och jag kände mig frisk, säger Oliwer.
– När sex månader gått började vi slappna av och känna hopp om att cancern nu kanske är borta. Det kommer vi aldrig att kunna göra igen, säger Emma.

Vänner och skolan stöttar
Den 25 januari 2011 upptäcktes nya sjukdomstecken och det blev flera behandlingar i Uppsala. Nu äter Oliwer medicin varje dag och lämnar blodprov varje vecka. Läkare på USÖ undersöker honom och behandlingen fortsätter till augusti 2013.
När han får feber läggs han in på USÖ. Annars trivs han bättre i Uppsala där det finns mer att göra och avdelningen där är bara till för cancersjuka barn.
På grund av sjukdomen har Oliwers skolgång drabbats.
– Det har inte blivit så mycket skola. Han har inte orkat. Men han har vänner som är fantastiska och finns vid hans sida även när han mår som sämst, säger Emma.
En sådan vän är Jonathan som finns med även när Oliwer är som svagast.
– Vi tycker också att skolan har varit fantastisk med hemundervisning och förstående lärare som har varit underbara under den här tiden, säger Emma.