Östra Sågen ligger väster om Laxå i närheten av Stavåna. Gårdsfastigheten omges av gärden där vallskörden tas, och i ytterkanterna växer fastighetens skog. Strax intill husen korsar den lilla ån ägorna. En liten välskött sörgårdsidyll i alla sin enkelhet.

Sedan tio år tillbaka är det Bengt Gustavsson, som tillsammans med sambon Ingmarie Melin, driver lantbruket vidare som tredje generation i Bengts släktled. Farfar Ivar Karlsson köpte gården 1940, och efter det har Bengts far Åke Gustavsson haft sin inkomst där.

– Jag utbildade mig först till ingenjör och civilekonom. Men hade nog i tankarna redan i tidig ålder att om jag kunde så skulle jag ta över, berättar Bengt.

Övertog gården

Och så blev det. Bengt övertog gården med djurbesättning. Något kostymjobb blev det aldrig, i stället blev det arbetsoverall på.

– Jag hade ju förhoppningar om det, och jag är glad över att Bengt tog hand om gården, säger pappa Åke som fortfarande tar på sig ansvaret för ungdjuren.

– Att köra traktor och mjölka kor kunde jag redan, det hade ju far lärt mig.

Antalet mjölkkor har ökat, och i dag har de runt 75 kor och ungefär lika många ungdjur. Utökningen innebar en stor investering i en ny tillbyggd ladugård med robotmjölkning. Korna utgör grundplattformen för deras verksamheter. Men gården har större potential än så, och planer formas och ska förverkligas.

Gårdsbutik

– Jag startade lite med perennodling förra året och den biten ska utvecklas än mer. Vi har även tankar på att dra i gång en gårdsbutik, berättar Ingmarie.

Bengt har känsla för gårdens bakgrund, och han är helt inställd på att vårda det ”arv” som förfäderna lämnat till honom.

– Det är ju ett ansvar, och jag tyckte det var synd om korna skulle försvinna.

Tack vare att Ingmarie är hemma så blir jobbet aldrig ensamt.

– Lika bra som vi lever ihop i övrigt, så är vi dessutom jättebra arbetskamrater, säger Ingmarie.

Snålt med ledigheter

Mycket ledigheter tar de inte ut, de trivs hemma på gården.

– Det är nyttigt att komma ifrån ibland, men efter två dagar borta så vill vi nog hem igen. Och väl hemma åker overallen snabbt på, förklarar Ingmarie som avslöjar att de faktiskt i sommar ska unna sig två dagar i Småland.

Ingen av dem har nån större oro inför framtiden:

– Vi måste tro positivt, annars skulle vi inte hålla på.

Att driva ett lantbruk, eller som de kallar det en bondgård, blir helt enkelt till en livsstil Allt byggs upp kring arbetet och utvecklingen av företaget.

– Man måste vara lite tokig, men vi älskar ju det här livet. Visst kan man vara trött på det ibland, men vi skulle aldrig byta bort det.

Tre generationer. Kanske är den fjärde på väg genom sonen Marcus som fyller fyra år i sommar. Han visar upp den ena leksakstraktorn med jordbruksredskap, efter den andra. Intresset finns, men han får förstås själv bestämma när den tiden är inne om han vill axla fars mantel. Grunden till det lägger han dock än så länge i sitt lekrum.