Det handlar om en länsbo som på nyårsafton 2012 åkte till en bensinmack för att köpa cigaretter. Butiksbiträdet tyckte att han var kraftigt berusad, vinglade och uppträdde allmänt underligt. Därför larmade hon polisen när han var på väg därifrån.
En patrull åkte hem till mannen som låg och sov och mycket riktigt var berusad. Det visade analyserna av de blod- och urinprov som togs direkt efteråt. Alkoholhalten i blodet uppgick till 1,64 promille, vilket är långt över gränsen för grovt rattfylleri.

I ett första polisförhör erkände länsbon att han hade druckit två-tre burkar starköl innan han satte sig vid ratten.
Mannen åtalades, men när domen kom för några veckor sedan friades han. Två vittnen – en anhörig samt en gäst – styrkte mannens nya version: Han hade enbart druckit efter bilkörningen. Direkt efter hemkomsten hade han i rask takt druckit tre glas whisky, totalt 18 centiliter.

Det var den ena orsaken till länsbon friades.
Den andra är mer kontroversiell. Örebro tingsrätt är tveksam till den utvärdering som Rättsmedicinalverket, RMV, gjorde av mannens blod och urin.
Anledningen: Mannen är av asiatiskt ursprung.
Domstolen godtog advokaten Per-Ola Magnussons resonemang om att asiater reagerar på ett annat sätt än exempelvis européer när de dricker alkohol.
– Jag läste på nätet att det skiljer sig mellan olika folkslag. Bland annat har indianer och asiater en helt annan metabolism – förbränning av alkohol – än västeuropéer, säger Magnusson till NA.

Någon sakkunnig som kunde styrka Magnussons tes vittnade aldrig under rättegången. Tingsrätten gick på advokatens linje trots att han bara läst på nätet.
” ... det får anses vara allmänt veterligt att personer från olika folkgrupper reagerar olika på alkoholintag” står det i domen.
Det domstolen och advokaten reagerat på var RMV:s grund för hur förbränningen beräknats. Den baserar sig på en modell med 16 försökspersoner av enbart västerländskt ursprung. Att applicera den på asiater är därför mycket tveksamt, menar advokaten och rätten.

Men resonemanget underkänns helt av professor Wayne Jones. Han är en av Sveriges mest erkända alkoholforskare och jobbade i många år på Rättsmedicinalverket, där han bland annat utformade modellen med de 16 försökspersonerna.
– Det är helt korrekt att ungefär hälften av alla asiater reagerar kraftigare än västerlänningar när de dricker alkohol. De blir till exempel väldigt röda i ansiktet när de dricker små mängder alkohol. Förklaringen är att de saknar ett enzym i levern som omsätter alkoholen, säger Wayne Jones.

Men att reagera på alkohol är en sak, en annan hur den upptas, förbränns och fördelas i kroppen.
– Det här handlar om hur alkohol bryts ned och fördelas i kroppen och där är det ingen större skillnad mellan västerlänningar och asiater. Domstolens resonemang är alltså helt felaktigt, fortsätter Wayne Jones som utformat ett flertal av de analysmodeller som RMV använder sig av.
Rättsmedicinalverkets yttrande är tydligt: Det finns inget som stödjer länsbons förklaring om att han drack efter bilfärden.
Det visar det faktum att alkoholhalten i hans urin minskade mellan de två provtagningar som alltid görs. Om länsbons version hade stämt borde promillehalten ha stigit i stället.

Eller med andra ord: Han skulle ha varit fullare än vid första provtagningen.
– Hans historia är rena rama efterhandskonstruktionen. Blod- och urinproverna visar tydligt att hans huvudsakliga förtäring av alkohol har skett långt tidigare än vad han säger, förklarar Jones.
Wayne Jones uppskattar att Rättsmedicinalverket har 300-400 fall som dessa om året.
– Om en misstänkt rattfyllerist inte blir tagen direkt bakom ratten kan man nästan slå vad om att han hävdar eftersupning. Det spelar ingen roll att han erkänt först.
Han har sin uppfattning klar om de här personerna:
– De flesta talar inte sanning.