” 23§ Ridning får inte ske i motionsspåren vid Viaskogen och Kumlasjön”.

Den lilla raden är allt som finns med anknytning till ridning, i Kumla kommuns nya ordningsföreskrifter som gavs ut så sent som i juli. Trots att Kumla till ytan är en liten kommun där risken för konflikter borde vara uppenbar då allt fler både invånare och hästägare ska samsas.

När Ulrika Klassons brev inkom till kommunen, med önskemål om tydligare riktlinjer för ridning, föreslog tillförordnade kultur- och fritidschef Edith Ugrai att bestämmelser kring detta skulle läggas till i ordningsföreskrifterna.

För sent

– Men det var tyvärr för sent då att få in några ändringar, eftersom texten redan sänts iväg till länsstyrelsen, säger Edith Ugrai.

Enligt allemansrätten är det visserligen tillåtet att rida i naturen utan markägarens medgivande, om detta inte leder till skada eller olägenhet. Men även om varje ryttare uppträder oklanderligt kan det ändå bli slitage när många ryttare använder sig av samma markområde, så som det lätt blir på flera håll i Kumla.

– Jag skulle vilja att sunda förnuftet råder i var man rider och inte. Jag har själv varit aktiv ryttare och har förståelse för dem som vill rida, säger Edith Ugrai som samtidigt menar att man som hästägare ibland måste ta att man får åka en bit för att rida där det finns ridleder.

– Det är samma sak som då en joggare får ta bilen till ett elljusspår.

Ridleder lösningen?

Ridleder kan i hästtäta område vara lösningen på flera av de konflikter som uppstår mellan ryttare, markägare och boende. Det är något som Kumla kommun tagit fasta på, då de anlagt ridleder vid Kvarntorp och även området för ridning i Sickelsta.

Peder Witt, Kumla kommuns skogvaktare, beskriver ryttare och andra motionärers skilda särintressen som en stundom infekterad fråga.

– Det vore bra om ryttare och övriga kunde samsas. Särskilt i de fall där det handlar om att ta sig fram vid sidan av hårt trafikerade vägar, säger Peder Witt.

Förbudsskyltar sätts upp på platser där det tydligt bör framgå att man inte ska rida, som till exempel vid Regementsmarschen i Sannahed. Men att sätta upp skyltar har visat sig inte vara helt enkelt:

– Det händer att de skyltar vi sätter upp lika fort tas ned igen. Liksom att rättshaverister bland allmänheten sätter upp egna skyltar.