Serie om mobbning i Kumla "Vi borde ha agerat annorlunda"
Med facit i hand erkänner Kumlarektorn att de missade att en mobbad elev fortfarande känner sig otrygg.
– Vi borde ha agerat annorlunda, säger Viktoria Holmgren, rektor på Kumlaby skola skolår 6-9.
Relaterat
Artikelserie
- Mobbningen i Kumla
- Mobbning på gränsen till mordförsök 2009-12-08
- Stödgrupp ska stoppa kränkningar 2009-12-09
- Vanligt att vuxna anmäls för mobbning på skolor 2009-12-10
Viktoria Holmgren beskriver händelsen som ett rejält bråk av ett slag som inte ofta händer.
– Jag tycker att vi gjorde en massiv insats direkt, och vi förhindrade ju faktiskt att någon mer allvarlig incident med fysiskt våld inträffat. Vad vi med facit i hand misslyckats med är att upptäcka elevens känsla av att fortfarande vara utsatt och att han känt sig otrygg och rädd. Det får vi ta på oss att vi borde agerat annorlunda.
Viktoria Holmgren framhåller att samarbetet mellan hem och skola är viktigt för att förhindra mobbning.
Vad är din kommentar till att mamman anser att samarbetet brustit, vilket gjorde att hon skrev insändaren?
– Det är mycket beklagligt. I ett skarpt läge agerar man på ett sätt, och inser sedan att man kanske borde ha gjort på ett annat sätt. Jag vill verkligen poängtera att vi vill ha en skola utan mobbning där att alla barn ska känna sig trygga. Vi ska ha en god arbetsmiljö och den ska gälla för alla.
Hur ser du på uppgifterna om att även lärare på olika sätt utsatt elever för kränkningar?
– Det ska såklart inte hända, och vi har inte haft något fall där jag själv sett på det inträffade som en kränkning. Men det händer att elever känner det så, och då är det oftast av sådan karaktär att man kan reda ut direkt vad de berörda egentligen menade.
står något i tidningen eller inte.
Kritik från Skolverket
Kommunens sparkrav gör att mer resurser är svåra att sätta in. Det menar ledarna för den ansvariga nämnden och förvaltningen, Katarina Hansson (S) och Leif Lindström.
Skolverket riktade förra året kritik mot likabehandlingsplanerna i Kumlas skolor och mot att alla elever som är i behov av särskilt stöd inte fick det. Mobbningsplaner saknades på vissa skolor och en del av de som fanns var bristfälliga. Förvaltningen hade i stället nöjt sig med att ha en plan för varje skolområde. Nu finns de på alla skolor.
Hur viktiga är sådana dokument?
– Det viktigaste är att det finns en styrning, att man vet att man jobbar på rätt sätt, säger Katarina Hansson (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.
Hur ska man jobba på rätt sätt?
– Givetvis ska vuxna, kamratstödjare och stödteam komma in tidigt. Föräldrarna måste få veta tidigt vad som händer.
Vad anser du om förslaget att införa skoldaghem?
– Är det den enda lösningen, att lyfta ut en elev ur skolan? Det vet jag inte. Det måste man se från fall till fall.
Har skolan tillräckligt med resurser?
– Vi har de resurser vi har. Vi har blivit tvingade att krympa vår budget med 10,7 miljoner.
Barn- och utbildningschef Leif Lindström har fått i uppdrag att ta fram en ny modell för hur pengarna till skolan ska fördelas. Målet är att pengarna ska ges till skolorna med störst behov, istället för att som i dag fördela dem lika över alla skolområden och barn. Arbetet inleddes efter att en lärare på Vialundskolan JO-anmält kommunen och Leif Lindström för att de inte gav skolan tillräckligt med resurser.
Läs mer i onsdagens NA.


2 m/s














Skicka SMS eller MMS med bild. Månadens bästa nyhetsbild belönas med 3 000 kronor. Skicka till 72019.


