Mona skrev för en tid sedan en insändare i NA med rubriken ”Mina barn blir mobbade i skolan”. Här är hennes berättelse om varför hon skrev insändaren.
– Båda min barn har blivit utsatta för mobbning på Kumlaby skola, säger Mona.
11-åriga dottern blir retad av andra barn på skolan, och det har hänt att även lärare fäller kränkande kommentarer. Sonen har det ännu jobbigare. Den allvarligaste incidenten var då Miakel blev neddragen på golvet av en annan elev och fasthållen med ett mycket hårt stryptag runt halsen. Det krävdes insats av både en lärare och en elev för att få loss Mikael, som tappade luften allt mer.

Skrämmande läsning
Tillbudsrapporten är skrämmande läsning. En läkare dokumenterade kraftiga strypmärken och sår vid halsen, örat och ögat och rubricerade händelsen som mordförsök och grov misshandel.
Efteråt bestämde skolan att det var bäst att Mikael gick hem för dagen.
– Jag hade önskat att jag funnits där för Mikael då han kom hem. Skolan hade mina telefonnummer. Men de ringde mig först på kvällen, säger Mona.
Tillbudsrapporten fick Mona och hennes man läsa först två dagar efteråt, samtidigt som de satt i möte med bland andra skolans rektor och polisen.
– Vi blev chockade då vi läste rapporten. Det var allvarligare än vad det hade låtit när Mikael berättat. Om ingen hade upptäckt det i tid... då tror jag inte Mikael hade levt idag.
Mona tycker att händelsen tonades ned av skolan. När hon talade med bland annat pedagog och skolsköterska i stödteamet blev de upprörda, de hade inte fått annan information än att ”lite gruff” inträffat.

Stötte ihop med eleven
Rektorn lovade att Mikael skulle kunna känna sig trygg i skolan. Den elev som attackerat Mikael skulle få heltidsbevakning. Men redan dagen därpå och många fler gånger under vårterminen stötte Mikael ihop med eleven utan att några vuxna fanns närvarande. Varje gång knöt det sig i magen på Mikael av rädsla.
– Stora resurser sätts in för den som mobbar, men vilken hjälp får den som utsätts? Rektorn säger att Mikael inte ska säga ifrån utan bara gå undan när han blir utsatt för mobbning. Och en lärare tycker att han ska tåla att bli kallad för bög av andra elever.
Det har varit tal om att Mikael ska byta klass eller byta skola.
– Men Mikael har ju rätt när han säger att varför ska han byta skola, när det är andra som mobbar? Han vill gå kvar på Kumlaby skola där han trots allt har en del kompisar.

På grund av insändare

I en insändare i NA berättade en annan mamma att hennes 8-åriga dotter har mobbats under lång tid. Samma dag som den publicerades hörde rektorn av sig till familjen för att boka en träff.

– Det är tydligt att det är på grund av min insändare som det nu äntligen blev en träff med stödteamet.

– Självklart är jag glad att det efter två år av påstötningar äntligen blev ett möte, men det är trist att det skulle behöva gå så långt, säger mamman som vi kan kalla Irma
Fram till veckan då insändaren publicerades har det alltid varit Irma och henne man som kontaktat skolan, aldrig tvärtom. Eller snarare, många gånger har det stannat vid att de har försökt få kontakt med skolan, utan att lyckas.
– På mötet vi nu haft upplever vi det som att rektorns och stödteamets förklaring är att vi blivit bortglömda. De har bett oss om ursäkt.

Började på dagis

Problemen för dottern, som vi kan kalla Tova, började redan på dagis. I början berättade Tova för sina föräldrar om de bekymmer hon hade. Sedan slutade hon med det.
– Jag trodde då att det hade blivit bättre. Men det hade det ju inte, säger Irma.
En dag kom inte Tova hem från skolan som hon brukar. Det visade sig att Tova blivit slagen och sparkad av andra elever. Irma fann dottern mycket ledsen och med grus i håret. Hon hade även blåmärken på benen och fötterna.
– Skolans personal tycker att jag som förälder överdriver när jag säger att min dotter misshandlats. Men om man blir nersparkad, slagen, fått sten kastat på sig- Är det inte att misshandla? För mig är det här allvarligt.

Fotnot: Mona och Mikael heter egentligen något annat.

Läs mer i tisdagens NA.