Resterna från Norra Mossby kalkbruk inbjuder till ruinromantik. Men det var långtifrån någon romantisk tillvaro för arbetarna här en gång i tiden. Verksamheten var som störst år 1919 då den sysselsatte 30 personer.
Arbetsdagen var tio timmar lång och arbetarna saknade såväl handskar som hjälmar och ansiktsskydd. Kalkstenarna hämtades från ett dagbrott på andra sidan vägen. Ett par hundra meter söderut bröts alunskiffern. Stenarna kom på vagnar på små industrispår och tippades sedan ner i ugnarna.
– Det här är det tyngsta arbetet som har varit här i Kumla. Du förstår, att stå och lasta och lossa sten i de här vagnarna, det var tungt. Folk förstår inte hur tungt det var, säger Mats Runering, kulturintendent på Kumla kommun.
Kalksten och alunskiffer varvades i ugnarna. Alunskiffern antändes och alstrade den värme som behövdes för att bränna kalken. Askan användes framför allt till murbruk, men även till att förbättra åkerjordarna.
– Det farligaste arbetet tror jag var att hantera den brända kalken, det var lätt att man fick in kalken i ögonen.

Ett gammalt torp
Vi går över vägen till kalkstensbrottet som numera är en vacker badplats, omgiven av en äppellund och ett torp som en gång var arbetarbostad.
– För att man skulle få bo i torpet krävdes att man gjorde 60 dagsverken per år.
Badgäster
Just som vi går igenom äppellunden och närmar oss en lite undanskymd strandremsa möter vi två badgäster. Det är paret Lasse och Ulrika Malmsjö som kört sin rostiga gamla Opel hit. Ulrika sitter på en filt i skuggan och läser en deckare medan Lasse ligger och solar en bit bort. Alldeles nyss har de varit ute och paddlat med en flotte som de hittat i närheten. Här i Äppellunden ägde faktiskt deras första dejt rum för drygt två år sedan, närmare bestämt den 17 juni 2007.
– Jag hade varit här förut och jag ville visa Lasse en vacker plats, säger Ulrika.
Lasse minns att de köpte med sig mat från ”Greken”.
– Vi var så förälskade att vi glömde att ta med oss bestick. Men det gick bra att äta med händerna.
Båda var nyseparerade och de hade mötts på spraydate bara några dagar tidigare.
– Det klickade redan när vi träffades på nätet. Jag kände hennes leende och kraft och tänkte att jag ska gifta mig med den här kvinnan, säger Lasse som strax begav sig från hemmet i Göteborg till Kumla.
I sin presentation på spraydate skrev Ulrika att hon inte var ute efter något förhållande utan bara ville träffa vänner. Men ödet ville annorlunda.
– Det händer mycket oväntat kring Lasse, och det var det jag föll för.