– Ändå har jag tagit det lite lätt, säger hon. Nu stickar jag på raggsockor till barnbarnen.
Vid samma bord som Ing-Britt sitter håller Gunnel Grivans och Lisbeth Blomberg från Stickföreningen Sticka-Té på att vända ut och in på en mössa, samtidigt som Lisbeth Blomberg provar sig fram med hjälp av garn och virknål.

Tolkar mönstret
– Vi håller på att tolka mönstret som mössan är framställd efter, säger Gunnel Grivans. Den här mössan är köpt i Thailand och den lämnades in av en dam som undrade hur den är gjord. Än så länge har vi bara kommit fram till att den är virkad.
Att tolka mönster är inget nytt för de båda.
– Vi brukar få hjälpa till, det kan vara konststickning eller engelska mönster där det kan handla om vad olika förkortningar betyder.
Under tiden Gunnel Givans pratat har Lisbeth Blomberg fortsatt virka och plötsligt är det bingo. Hon har hittat rätt maskor.
– Bara jag nu kommer ihåg hur jag gjorde, säger hon.
Det gör hon och ett mysterium är löst.
Att stickning är på gång igen kan Inger Öhrn i Studieförbundet Bilda konstatera när hon gör en snabb sumering av de tre Stickfestivaldagarna.

Stickkaffe
– Vi har ju hållit på med Stickkaffe i Kumla under våren, men då under bara en dag åt gången. Det här är första gången vi håller på i tre dagar på rad, men det har varit uppskattat och roligt, så det är troligen inte sista gången, säger hon.
Runt ett 40-tal personer har deltagit i de olika Worksshop som arrangerats och till det har ströbesökare dykt upp för att lyssna på de olika föreläsarna, handla på marknaden, eller titta på utställningarna.
– Tanken med Stickfestivalen har varit att lyfta fram stickningen i offentligheten.
Något som hon också kan konstera är att många yngre tagit upp stickningen.
– Det är roligt att många yngre är på gång. De är kreativa och nyfikna och hittar på nya saker.