Kulturmiljöer handlar om ställen som kan berätta om och skapa förståelse för vår mänskliga historia. Det kan vara byggnader, vanliga bostadshus eller lokaler, parker och åkrar.

– Det är viktigt att bevara såna här miljöer eftersom vi genom dem kan förstå vår historia och få ett självförtroende, en stolthet över vår bygd, säger Rasmus Axelsson, antikvarie på kommunen.

Rasmus genomför just nu en inventering av kulturmiljöerna i kommunen. Det innebär att han efter vissa riktlinjer åker runt och tittar på vilka miljöer som skulle kunna vara intressanta för bevarandeprogrammet. Tätorten Kumla är först ut, och då blir det mycket bostadshus.

Innan 1990

– Det finns många villor i Kumla så i tätorten tittar vi främst på det. Men det är inte bara bostadshus som kan vara intressanta, även ekonomibyggnader, garage eller liknande kan vara kulturmiljöer.

Välbervarade byggnader från före 1990 är aktuella.

– Är till exempel fönstren bytta eller andra förändringar är genomförda kan huset snabbt bli ointressant. Då är det ju inte bevarat från tiden det byggdes, förklarar Rasmus som hittills tagit drygt 400 bilder. Efter inventeringen sker ett utval.

Cykelinventering

Eftersom det blir många stopp på gatorna, genomförs inventeringen på cykel. Intressanta objekt fotas, beskrivs och markeras på en karta. Stig Hellgren bor i ett timmerhus från 1972, vilket passar bra in i det Rasmus letar efter och de byter några ord om husets historia.

– Många husägare kommer förstås ut och undrar vad jag gör när jag ställer mig och fotograferar, berättar Rasmus som verkligen syns i sin orange reflexväst.

Bil på landsbygden

När inventeringen fortsätter ut på landsbygden och till andra tätorter byts cykeln ut mot bil och anteckningsblocket mot dator. Projektet är en del i att nå nationella miljömål och den första redovisningen sker i november.