– Jag har alltid sjungit. Det har känts självklart. I skolan började jag spela blockflöjt och gick över till tvärflöjt. Nu har jag lärt mig spela gitarr.
Melinda Elmbark strålar när hon talar om musik. Drömmen är att kunna livnära sig på sången, men hon vet hur stor konkurrensen är. Hon jobbar som personlig assistent sedan många år men säger att hon har världens bästa fritidsintresse.
Ett intresse hon delar med sambon Stefan Fransson, som är med i arbetet med den nya skivan. Paret har en enkel inspelningsstudio i källaren och där tillbringar de mycket av sin lediga tid.
Melinda skriver alla sina låtar själv, helst på engelska.
– Det är lättare och känns enklare att uttrycka känslor jämfört med svenskan.
Första plattan, Flickan på vägen, som Melinda gav ut 2005, har låtar på både engelska och svenska. Skivan som kommer nu är genomgående på engelska.
– Vi har försökt att få den att kännas så enhetlig som möjligt, där ska finnas en röd tråd.
Processen från ingenting till att ha en färdig låt fascinerar Melinda. För henne hänger text och musik intimt samman.
– Oftast kommer både orden och tonerna till mig samtidigt, då man minst anar det.
Melinda kan sätta sig i studion med sin gitarr, ta några ackord och nynna. Låten växer fram. Ibland går det rasande snabbt.
Den nya plattan har tretton låtar. Arbetet i studion är inte riktigt klart, mixningen tar tid. Grunden till musiken har Stefan spelat in själv, instrument för instrument. Melinda står för merparten av körinslagen, men även Stefan finns med där.
– När vi velat ha något speciellt har vi bett folk hjälpa oss. Det kan vara en pianosekvens, trummor eller något annat, säger Melinda.
– Det är sedan ett gigantiskt pussel som ska sättas samman.
Båda är de noggranna och vill inte lämna något åt slumpen. Så är det också på scenen.
– Att spela live är alltid roligast, men då vill jag också vara väl förberedd, säger Melinda.
I samband med skivsläppet, som planeras till våren, ska ett party ordnas och då blir det självklart något framträdande.