Redan från början anlades vad man då betecknade som en stor järnvägsstation. Då var namnet Grythyttehed. Ett namn som 1932 blev Grythyttan. Här fanns i mitten av 1870-talet järnvägshotell, godsmagasin, lokstall, vattentorn och kolågrd. Bangården bestod av fyra spår samt ett stickspår till lokstallet.
Stationen i Grythyttan var betydande och i början av 1900-talet utökades om moderniserades den i flera etapper, bland annat fick bangården sju spår.
Storhetstiden var på 1940-talet då trafiken inom BJ ökade kraftigt. Men en nerklassning av stationen skedde 1947 och efter förstatligandet av BJ 1949 minskades personalen successivt. En nedågtående utveckling följde, 1976 avslutades rivningen av lokstallet, vändskivan togs bort och transporteades till Hallsberg. Hösten 1977 minskades bangården ytterligare och sex spår revs upp.
Efter 1976 tjänstgjorde enbart en person på stationen i Grythyttan och det var stinsen Per V Holst. Holst började som stins 1962 och jobbade något år över sin pension och tills persontrafiken lades ner.
Sista persontåget, som för övrigt var en rälsbuss, stannade 1985. Folkets protester förändrade inte den saken.

Källa: Boken ”Bergslagernas Järnvägar 1879-1979, artikel av Anders Scherman och Gösta Holmgren; Grythytte-krönika 1985.