Reglerna för gatubelysning skulle göra det klart och tydligt var i kommunen det bör finnas gatubelysning och inte, baserat på hur vägar används och hur tätbebyggda områdena är. Men politikerna var inte nöjda med förslaget, eftersom det innebar att lamporna skulle släckas på många ställen.

Det kom också stora protester från landsbygden. Inte heller ett försök att bearbeta policyn föll väl ut, och nu har idén om en belysningspolicy skrotats.

I stället ska kommunen teckna ett nytt avtal med Vattenfall, som är den största leverantören av el till belysningsstolparna.

– Det blir som det var förr. Vi klarade oss utan belysningspolicy från 1971 till 2008, och det gick ju ganska bra, säger Per Eriksson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Det är inte fel att ha en policy, menar han. Men innehållet i de förslag som tagits fram har inte varit bra.

Konsekvensen av att inte ha en policy blir att tekniska nämnden får ta ställning i varje fall där man funderar på att släcka en slinga, eller investera i ny belysning.

Det finns områden i kommunen, som exempelvis Nydalen, som skulle ha gynnats av policyn, då gatubelysningen där är undermålig relaterat till antalet boende. När de kan få gatlampor är nu upp till tekniska nämnden att besluta om.