Lena Lind Palicki är språkforskare och la fram sin avhandling vid Örebro universitet i maj. Palicki har undersökt hur Försäkringskassan tilltalar föräldrar i sina broschyrer om föräldraledigheten från 1974 och framåt.

Forskningen visar att det har blivit både mer och mindre jämställt. Men en sak är säker.
– Försäkringskassan tar för givet att det är mamman som man skriver till och inte pappan. Det är helt klart så att informationen riktar sig mer mot mamman nu än 1974, menar Lind Palicki.
Formuleringar som ”du som mamma har rätt till” och ”om du som mamma är gift” är återkommande och exkluderar mannen.
– På 70-talet var Försäkringskassans information mer jämställd än i dag om man ser ur ett kvinna- och manperspektiv. Då utgick man ifrån att både hade rätten att vara hemma och behandlade därför mammor och pappor mer lika i språket.

Är du dessutom ensamstående, arbetslös eller egen företagare har du all anledning att känna dig motarbetad.
Trots att Försäkringskassan faktiskt har ett jämställdhetsuppdrag från regeringen som säger att man ska verka för att ut-taget ska delas jämnare mellan män och kvinnor.
Lind Palicki har två tänkbara förklaringar till varför det blivit som det blivit.
När moderskapsförsäkringen ersattes av en föräldraförsäkring 1974 skapades ett tydligt fokus på kvinnan och mannens lika rätt till att vara hemma med barnen och informationen blev därefter.
Vem har inte sett den klassiska bilden på en muskulös Lennart ”Hoa-Hoa” Dahlgren med ett barn i famnen?
– Nu när samhället har blivit mer jämställt och det är mer självklart att mannen kan vara hemma har man fallit tillbaka i gamla strukturer och glömt bort att tilltala mannen i informationen.

En annan förklaring är du-tilltalet, som blir allt vanligare i myndigheters information. Lind Palicki menar att viljan att vara mer direkt och nära i tilltalet riskerar att exkludera den man inte tilltalar.
– Du-tilltalet förespråkas i språkvården just nu eftersom det är enklare och man kommer närmare. Du-tilltalet har ökat dramatisk från 70-talet men om man förespråkar det för mycket kan det vara exkluderande. Det riktas mot en smal grupp av människor och kan verka mot jämställdhet.

Men det finns också exempel i informationen som gör den mer jämställd än tidigare. Att samhället i dag består av fler familjekonstellationer speglas i Försäkringskassans broschyrer.
– På 70-talet var det mer parnormativt med kärnfamiljen som utgångspunkt. I dag har vi olika familjekonstellationer inte minst när det gäller bonusbarn och det finns med i broschyrerna. På det sättet är informationen mer jämställd i dag.