Det är Peder Eriksson, som är gruppledare för Miljöanalysgruppen och samordnare i vattenförvaltningen länsstyrelsen som är en av dem som står bakom länets förberedelser inför vårfloden.
-Det vi gjort är att vi i början av nästa vecka har ett seminarium där bland annat SMHI kommer att informera om läget och hur det kan tänkas bli framöver. Flera parter är inbjudna, främst från kommunernas tekniska förvaltningar. Även ett 70-tal verksamhetsutövare för vattenkraftverk runt om i länet har bjudits in och större markavvattningsföretag. Andra berörda verksamheter är räddningstjänster, beredskapssamordnare eller beredskapsansvariga ute i kommunerna. De behöver veta vad som är på gång för att kunna förbereda sig om de skulle behöva träda in och hjälpa till. Det kan röra sig om att skapa skyddsbarriärer eller på andra vis skydda samhällsviktiga funktioner.

Just nu ser det bra ut när det gäller snösmältningen enligt Peder Eriksson, men länet drar nytta av tidigare erfarenheter. Dagens vädersituation kan senast jämföras med 1977. Snön låg, som i dagsläget, kvar länge och när det blev plötsligt varmt och regnigt drabbades vissa områden kraftigt. Nu drar länet nytta av erfarenheterna från 70-talet.
– Under seminariet kommer vi gå in på hur vissa områden drabbades den gången och ta med det i beräkningarna inför våren. Vi har även gått igenom länets krishanteringsorganisation som kan hjälpa till i olika utsatta lägen, som ovanligt höga vattenflöden, dambrott eller översvämning.

Ett utav de extra utsatta områdena är Rynninge som ligger väldigt lågt och behöver hållas under uppsikt.
- Vid vårfloden 1977 blev området kraftigt översvämmat och inför den här våren har vi nu byggt upp vallar och satt in extra pumpar om det åter skulle bli höga flöden från Lillån, berättar Hanna Andersson Enhetschef på reningsverket i Örebro.
Örebros reningsverk har redan sett till att anläggningarna ska kunna gå med full kapacitet under våren, berättar Hanna Andersson.
- Vi har tänkt runt detta en längre tid och har försökt att lägga om renoveringar i anläggningarna så att de inte pågår under smältperioden, men vi tror att vi kommer att klara av att hantera flödena utan större problem. I år kom snötäcket så pass snabbt att det aldrig blev någon egentlig tjäle i marken. Det gör att smältvattnet nu kommer kunna sjunka ner genom marken och det avdramatiserar smältförloppets konsekvenser. Det är också bra för grundvattensreserverna som nu kommer att bli ordentligt påfyllda.

- Ur föroreningssynpunkt är det även bra att vattnet kan silas genom marken istället för att försvinna direkt ut i vattendrag. De mikroorganismer som finns i jorden är bättre på att bryta ner föroreningar än mikroorganismerna i vattnet.

I vinter har hittills över en miljon kubik snö tippats på kommunens två snötippar vid Mossberg och Eurostop. Där har även reningdammar byggts där smältvattnet passerar innan det rinner vidare till Lillån och ut i Hjälmaren.
-Det har varit en lång och rejäl vinter, säger Håkan Zaring på Tekniska förvaltningen i Örebro. Vi har haft både kategori ett och två snöfall här och nu tillkommer dessutom all snö som skyfflas ner från taken. Örebroarna har höga förväntningar på snöröjningen, men vår organisation är dimensionerad för normal vinter. Nu tar vi in extra resurser, men det finns gränser där med.

Ett problem för snö och isröjningen nattetid har varit att bilar står parkerade längst med gatorna och försvårar framkomligheten för röjningsmaskinerna, enligt Håkan Zaring.
- Just nu gäller det att hitta, få fram och ånga upp alla de 11 000 brunnar som finns i Örebro i ytterområdena. Det är ju där som vattnet ska ner när det nu kommer att smälta undan.