Två dagar efter sin artonde födelsedag gifte sig Hannah. Ett giftermål som skulle resultera i ett helvete. I över tre år har Hannah levt på hoppet om att få hem sina barn. Men hon sitter fast i ett moment 22 på grund av att hon inte får någon rättshjälp.
I år kommer barnen att fylla fem och sex år. Lillasyster och storebror. De befinner sig båda i Tyskland, ett land som ligger nära Sverige men som i Hannahs fall känns som världens ände.
– Jag fick ensam vårdnad för över ett år sedan. Jag hoppades att det skulle hjälpa till för att få tillbaka dem, men det händer inget.

Hannahs advokat heter Susanne Ekeberg Carlsson och kallar Hannahs situation för ett moment 22.
– Hon får ingen rättshjälp i Sverige, alltså inga pengar att driva fallet. I domen från Rättshjälpsnämnden hänvisas det till att hon bör få rättshjälp i Tyskland i och med att det är där själva processen kommer att ske, säger hon.
Men för att ens kunna söka rättshjälp i Tyskland måste Hannah först göra en så kallad Bryssel ll-anmälan så att omvårdnadsdomen verkställs även i Tyskland. En sådan anmälan kräver att hon samlar ihop alla relevanta dokument och översätter dem till tyska. För detta behöver Hannah hjälp av ett juridiskt ombud menar Susanne Ekeberg Carlsson, en hjälp som Hannah inte kan betala för om hon inte först får rättshjälp i Sverige.

Processen har fastnat men tiden går. Dagar blir veckor som blir månader och år och Hannahs barn växer. Dottern var ett och ett halvt år senast Hannah såg henne och sonen var tre. Tiden är en bitter fiende i ett ärende som detta menar både Susanne Ekeberg Carlsson och Hannah.
– En vän brukar säga att faran inte är att barnen växer utan att de växer ifrån mig, säger Hannah.
Barnens rättigheter i fall som rör bortförda barn styrks av Haagkonventionen. Ett av dess högsta syften är att barnet inte ska ryckas upp från sin invanda miljö. Ju längre tid som går blir Tyskland mer och mer denna invanda miljö för barnen, oavsett om Hannah står som enda vårdnadshavare och båda hennes barn är svenska medborgare.

Hon vill att allt ska skötas enligt regelboken, men så länge detta moment 22 finns kvar står processen stilla. Att trolla fram en stor summa pengar för att täcka kostnaderna har inte gått. Ibland ringer Hannah till Tyskland bara för att få höra barnens röster, fråga hur de mår. Hon nämner aldrig sitt namn. Förutom en gång.
– Det var min son som svarade, jag råkade nämna mitt namn och han sa: ”Hannah, henne ska jag slå med kniven om jag träffar henne.

Hon är rädd att det är för sent. Att barnen glömt henne och att de aldrig kommer att minnas henne. Hur barnen har det i Tyskland vet hon inte.
Hannah lever i en skenvärld. Där hon utåt ler, umgås och studerar men egentligen står på ruinens brant och nästan förväntar sig att läggas in på psyket.
– Jag vill inte bli galen, men jag vet att det kommer att komma ifatt mig om det inte händer något. Jag vill inte belasta min familj, jag vill inte att någon ska tycka synd om mig. Men jag håller på att bli galen. Galen av olycka.

Justitiekanslern (JK) står fast vid att beslutet att inte ge Hannah någon rättshjälp. JK hänvisar till andra vägar att gå för att söka rättshjälp i Tyskland.
När beslut fattades om att Hannah inte skulle få rättshjälp överklagades detta till Rättshjälpsnämnden, där nämnden tillsammans med justitiekanslern avslog överklagandet.
– Vi har, liksom rättshjälpsnämnden, gått på det spåret att Hannah kan få tysk hjälp utan att beviljas rättshjälp i Sverige, vilket det också hänvisas till i domen, säger Gun Löfgren, tillförordnad justitiekansler.

– Det hon kan göra är att gå till en advokat och använda sig av en kostnadsfri rådgivning på en timme för att fylla i ansökan och sedan kontakta Justitiedepartementet som ska bistå med att både säkerställa de handlingar som behövs och vid behov översätta ansökan om rättshjälp i Tyskland och övriga handlingar, fortsätter hon.
Hannahs advokat, Susanne Ekeberg Carlsson som har lång erfarenhet av fall med bortförda barn tycker att beslutet är helt galet.
– Det är absurt att anse att en timmes rådgivning räcker. En rådgivning åt en klient går rent generellt ut på att ta reda på vad ärendet gäller. Beslutet innebär att Hannah själv får vända sig till en myndighet för översättning och dessutom göra själva ansökan enligt Bryssel ll på egen hand utan juridiskt ombud. En anmälan som krävs för att göra vårdnadsdomen giltig i ett annat EU-land.

Fotnot: Hannah heter egentligen något annat.