Det var i början av den här veckan som uppgifterna om att tolv utländska medborgare kulle ha blivit gripna av pakistansk militär i slutet av augusti i landets östra provins Punjab. Tre av de gripna uppgavs vara svenskar.
Sveriges ambassad i Pakistan håller på med att utreda om uppgifterna stämmer.

- Vi har via media nåtts av uppgiften att tre svenskar är gripna. Men ambassaden arbetar fortfarande för att få loss information. Men det är ramadan, och av förklarliga skäl svårt att komma fram. Det är svårt att säga när vi kan tänkas veta mer exakt, säger Ellinor Lundmark, på UD:s presstjänst.

En polischef har i pakistansk tv sagt att de gripna männen misstänks ha kopplingar till terrornätverket al-Qaida.

Mehdi Ghezali växte upp i Örebro. Han greps i Pakistan i december 2001 och överlämnades till USA. Han hölls sedan fången på den amerikanska militärbasen Guantanamo Bay på Kuba från januari 2002 till juli 2004. Nedan finns en detaljerad bakgrund.

Oktober 2001: USA inleder bombningar i Afghanistan.

Januari 2002: Misstänkta al-Qaida-medlemmar och talibaner grips av USA och förs till Guantánamo-basen på Kuba. Bland dem finns Mehdi Ghezali från Örebro.

Mars 2002: Dåvarande utrikesminister Anna Lindh tror inte att fångarna på Kuba riskerar att sitta fängslade där i flera år. Örebroaren utpekas som inblandad i ett uppror under en fångtransport i Pakistan där sex vakter och tolv fångar dödades.

April 2002: Dåvarande utrikesminister Anna Lindh tar upp Kubafången med den dåvarande USA-kollegan Colin Powell.

Juni 2002: Dåvarande försvarsministern Björn von Sydow sätter press på USA:s försvarsdepartement: Är Mehdi Ghezali en krigsfånge enligt Genèvekonventionen eller har han begått ett brott?

September 2002: Mehdi Ghezalis pappa inleder protester i en bur på Sergels torg i Stockholm. I en vecka sitter han i en fem kvadratmeter stor bur.

December 2002: Örebroaren frias från misstankarna om att han skulle varit delaktig i morden på pakistanska fångvaktare i Pakistan. Pappan inleder en ny demonstration i sin bur i Stockholm.

Januari 2003: Efter ett svenskt besök på Kuba uppges Mehdi Gezali må bra. Guantánamo-gruppen bildas. De begär att regeringen ska kräva att USA släpper Kubasvensken.

Februari 2003: För första gången kräver den svenska regeringen formellt att örebroaren ska släppas.

Maj 2003: USA släpper 13 fångar, men inte Mehdi Ghezali. Advokat Peter Althin är dock försiktigt optimistisk.

Juni 2003: Colin Powell ska personligen se över fallet med den svenske fången, lovar han Anna Lindh.

September 2003: Advokat Peter Althin fruktar att utrikesminister Anna Lindhs död kommer att innebära ett vakuum i försöken att få hem Mehdi Ghezali.

November 2003: USA kräver att svenska myndigheter tar ansvar för att svensken inte begår några terrorbrott om han släpps fri.

December 2003: Riksdagens partier skriver ett gemensamt brev till USA-ambassadören. Mehdi Ghezalis pappa genomför en tredje demonstration i buren i Stockholm.

Februari 2004: Colin Powell lovar att svensk polis ska få ta del av de bevis som påstods finnas mot örebroaren.

April 2004: Göran Persson träffar president Bush i Washington och kräver att svensken antingen ska friges eller ställas inför rätta.

Maj 2004: Svensk polis och åklagare åker under stort hemlighetsmakeri till USA för att studera de påstådda bevisen mot örebroaren. Inga uppgifter läcker ut om vad besöket gett.

Juli 2004: Den 8 juli släpps Mehdi Ghezali och flygs hem till Sverige med regeringsplanet.