Enligt Ulrika Lundgren, chef för kommunernas gemensamma folkhälsoförvaltning, är det flera faktorer som gör att det just inte blir något svinn vad gäller skolmaten:
– Det handlar bland annat om väldig noggrannhet i beställning och lagning av portionerna. Man ser hur många som åt en viss rätt senast och avväger hur man tror det är idag, så att det inte lagas för mycket, säger Lundgren och fortsätter:
– Vi har också jättegott samarbete med schemaläggningen kring skolluncherna. Det vi sett genom åren är att desto längre kö desto mer svinn. Mätningar visar att ju längre man står i kön desto hungrigare är man då man kmmer fram och tar kanske för mycket på tallriken. Samtidigt är det då lite tid kvar av rasten och då kastar man mat, det har ett direkt samband.

Stora leveranser
Bra kommunikation så man i god tid får veta när det är andra aktviteter spelar också roll, så att man hinner avbeställa leveranser i tid. 14 dagars leverans gäller på skolmaten och det är stora kvantiteter det handlar om.
– När vi beställer huvudkomponenten till skollunchen, exempelvis köttbullar då dundrar det in 1,4 ton köttbullar för en enda servering. Dessutom tillkommer pasta eller potatis, sås och bröd. Så det blir mycket pengar, berättar Lundgren.

Förhållningssätt
Förhållningssättet kring måltiden är också en viktig faktor. I båda kommunerna har man pedagogiska luncher då vuxna följer med och stöttar i måltidssituationen.
– Om någon i kön säger ”Å vad gott det ser ut” så får det positiv effekt på tio personer bakåt i kön. Men om nån säger ”Blä” så ger det negativ effekt på 20 personer, så det negativa förmedlar sig mer än den positiva. Därför är det jätteviktigt att man som pedagog är positiv, säger Lundgren.
Hon berättar om hur bland andra Stråningstorpskolan jobbat mycket med smak och sinne och pratat väl om vad man har till lunch innan man går till matsalen. Följden har blivit att eleverna bara tar så mycket att de äter upp på tallriken. Men givetvis får man då ta fler gånger om man tycker att det smakar. En annan skola anordnade svinntävling för några år sedan för att medvetandegöra hur man ska hantera maten.
– Ytterligare en sak som fått effekt är att vi har köpt in glasskåp där personalen varje dag lägger upp en portion med dagens lunch på en tallrik och visar hur det kan se ut. Då lär sig eleverna att det ska vara varierat och inte enbart bestå av 40 köttbullar, berättar Lundgren.
Alla såser och soppor lagas från grunden medan man använder industrin till det de är bra på, exempelvis genom inköp av färdighackad lök.

Produktionssvinn
Men så finns också ett visst produktionssvinn, framförallt vad gäller råkosthanteringen.
– Ingen äter ju stocken i ett vitkålshuvud exempelvis, förklarar Lundgren.
– Just för den delen jobbar vi mycket med kompostering. Men det är oerhört segt och har inte kommit igång ordentligt, säger Lundgren.
Anders Luthman, chef för Degerfors kommuns driftenhet, berättar att återvinningsdelen krånglat lite sedan man började med det men att man räknar komma igång mer i höst då även förskolornas och äldrevårdens kök tas med. Nästa år ska även privata restauranger med i hanteringen där kasserad mat körs till mosserudstippen och vidare till Örebro för att bli matjord.