Den inre bilden av ett påskrivet skivkontrakt, att knäppa igen gitarrfodralet, dra på världsturné och få sin lönespecifikation från ett musikerjobb växer sig starkare för varje dag, i utkanten av Fjugesta. Här hänger bandet Wrong Direction bland champisflaskor, öronproppar, cyklar, fika från Konsum och framför allt sina instrument. Kinderna blossar på den som ids vara i den knappa replokalen där entusiasm i koncentrerad form flödar. Deras publik är främst föräldrar och vänner. Men drömmarna går långt förbi replokalen innanför den gamla lastkajen.

– Ska alla ha converse-skor på spelningen?

– Du måste skrika ”Are you redyyyyy!?” – Va?

– Ja, ”Är ni redooo!?”. Det är ju rockkonsert. Det är ju Filipstad. Det är massor av hårdrockare i Filipstad.

Bandet Wrong Direction grundades för två år sen genom ett skolprojekt och består i dag av Oscar, Lucas, Rasmus, Moa, Erik och Gustaf. De flesta går på högstadiet i Lekebergsskolan med musikprofil. Två av dem bor i Örebro och en av dem ska börja gymnasiet till hösten. Det är rock som håller dem samman i musiksmaken och vänskapen bortanför den.

– Jag fattar inte hur jag ska kunna spela, jag har så hemska blåsor i händerna nu, utbrister trummisen Oscar Hagsten efter dagens rep.

Bandet brukar träffas för att repa två gånger i veckan.

– Då hänger vi här i säkert tio timmar. Fast vi spelar ju inte hela tiden. Man käkar, fikar och snackar också, berättar Oscar som fungerar som bandets organisatör. Men det är inte alltid lätt att hålla i alla trådar.

– Ibland kan man få ett sms från Oscar mitt i natten om att vi ska repa klockan åtta på morgonen! skrattar Gustaf Haglind.

Bandet har spelat på flera marknader, fester och galor. De har dessutom fått erbjudande till en spelning i Riga.

– Men då hade vi redan lovat bort oss till Mullhyttemarken, så det gick inte, berättar bandmedlemmarna.

Hur kommer sig bandnamnet ”Wrong Direction”?

– Alltså, jag var ute och orienterade ... Behöver jag säga mer? erkänner en milt generad Lucas Löfvenhamn.

De har många förebilder, som Iron Maiden, Deep Purple, Bruce Springsteen och Hellacopters och kör andra artisters låtar, men vill färga dem på sitt eget vis. I bandet skriver de även egen musik, som låten ”Crazy in a good way”. Det var den som bandet valde att spela från Talangens scen denna sommarkväll i Brunnsparken, Örebro.

En viss nervositet uppstår inför framträdanden, trots att de hunnit med flera uppträdanden.

– Man får trumma bort nervositeten på saker. Eller dricka coca-cola, säger Ola.

Till den som är sugen på att börja spela i ett band har de flera råd att komma med. Dels att se till att synas, så att andra som också vill spela hittar dig. Att spela med lust, för att det helt enkelt är kul, tycker de också är grundläggande.

– Sen är det viktigt att se till att spela med bra och snälla människor, allt blir så mycket bättre då, summerar Moa Elliot.