Hans Boström berättade om vargens dvärgbandmask vid Bergslagernas jägargilles årsmöte i Lindesberg i torsdags kväll, men en del kom även att handla om rävens dvärgbandmask i och med det första konstaterandet i Sverige.
– Det är två helt skilda arter, och upptäckten av rävens dvärgbandsmask påverkar inte alls mitt budskap om vargens dvärgbandmask, säger Boström.

Toppen av ett isberg?
Han har uppmärksammat riskerna för smittan genom invandrade eller flyttade vargar från Finland och Ryssland.
En fråga som väcktes var om Uddevallafyndet kan vara toppen på ett isberg.
– Det törs jag inte spekulera om. Sveriges veterinärmedicinsk anstalt, SVA, kontrollerar 300 rävar per år och har tidigare inte hittat något, men det är inte någon tät provtagning i förhållande till ytan och antalet rävar i landet, säger Hans Boström.
SVA har undersökt nio rävar från samma område som den räv som i slutet på förra veckan påvisades infekterad med rävens dvärgbandmask.
Ingen av dessa nio rävar bar på smittan.

Inget fynd hos varg
Hittills har ingen parasit hittats på varg. Djur som fälls under licensjakt eller i skyddsjakt kontrolleras.
Av de båda arterna är rävens dvärgbandmask den i särklass farligaste för människan där vi eller andra däggdjur kan bli mellanvärd för parasiten.
– I princip alla människor som får rävens dvärgbandmask dör. Vargens dvärgbandmask ger en dödlighet på fem till tio procent. Det är illa nog, säger Boström.
Värddjur som varg eller räv påverkas inte av nämnvärt av parasiterna.

Importerade hundar
Vårt umgänge med husdjur, bär och svamplockning samt grönsaksodling skulle påverkas väsentligt med parasiterna i vår fauna.
– Den största risken vi har idag är importerade hundar. Gatuhundar som adopteras ska testas, men det fuskas med det och kontroll av alla smuggelhundar finns inte alls, säger Hans Boström.
Det cirka tiotal fall årligen som konstateras i Sverige hos människa har hittills berört personer med ursprung i de forna öststaterna.