FRÅGA: Jag hjälper min gamla mormor att sälja hennes sommartorp till ett av hennes barnbarn och hans sambo.
Torpet har ett taxeringsvärde på 425 000 kronor. Jag hade tänkt att torpet skulle överföras som en gåva med ett vederlag på 350 000 kronor kontant. Det finns inga lån eller inteckningar i torpet. Mina frågor är:
Är det riktigt ur skattesynpunkt att göra så? Kommer gåvotagaren att få betala reavinstskatt vid en eventuell framtida försäljning? Får man i gåvobrevet skriva in flera gåvomottagare? Bör man skriva in några villkor i gåvobrevet? Ska man ha med någon friskrivningsklausul i gåvobrevet? Vad bör man mer tänka på att skriva in?

SVAR: För att överlåtelsen skall anses vara en gåva kan man inte betala mer än 85 procent av taxeringsvärdet. I ditt fall ligger kontantbeloppet under 85 procent av 425 000 kr.
Det innebär att din mormor slipper betala reavinstskatt och barnbarnet slipper betala stämpelskatt. Barnbarnet får söka lagfarten på gåvobrevet och behöver endast betala en expeditionsavgift på 825 kronor till Inskrivningsmyndigheten.

Vid en framtida försäljning kommer barnbarnet att få betala skatt på den vinst han då får. Han övertar givarens ingångsvärde (inköpspris)på fastigheten, och det är av den anledningen viktigt att han även får med fakturor och kvitton på eventuell ny- och ombyggnationer som skett under årens lopp.
Om mormor vill att barnbarnet och hans sambo skall äga huset tillsammans går det bra att hon i gåvobrevet skriver in båda namnen och att de erhåller fastigheten med hälften vardera (eller vilken fördelning hon vill ha).

Vanliga villkor som man brukar skriva in i gåvobrev är att gåvan skall vara mottagarens enskilda egendom. Men om barnbarnet och hans sambo erhåller den tillsammans är kanske inte det aktuellt.
Kanske ska man skriva något om att vid en eventuell separation skall fastigheten tillfalla barnbarnet i första hand. Man kanske också skall skriva något om hur värderingen skall ske av fastigheten för att fastställa vilket belopp barnbarnet skall lösa ut sin sambo med.

Om man i gåvobrevet skriver att man överlåter fastigheten i befintligt skick, och sedan mottagaren eller mottagarna skriver under att de mottagit gåvan enligt ovanstående villkor, behöver man inte skriva någon extra friskrivningsklausul. Övriga villkor beror på vad mormor önskar. Ska någon i släkten ha förköpsrätt vid en eventuell framtida försäljning eller är det okej att sälja på öppna marknaden direkt?

FRÅGA: Ska göra en bouppteckning efter min mor som dog för en månad sedan. Hon var omgift och hennes man dog för åtta år sedan.
Trodde inte att det skulle medföra några problem. Jag antog att mammas egendom skulle delas mellan mig och min bror och min mammas mans syskon, en bror och syster. Systern är avliden men lämnar efter sig två barn. Mammas man saknar barn.

Nu hittar jag ett testamente som min mor och hennes man skrivit där det står att om han dör först så ska kvarlåtenskapen efter honom, med fri förfoganderätt tillfalla mamma. När hon sedan dör ska ”återstoden av vad hon erhåller med fri förfoganderätt tillfalla hans syskonbarn”.

Har inte längre hans bror rätt till arvet? Jag blir så förvirrad! Kan du ge en liten information om hur det förhåller sig med ovanstående.

SVAR: Var det testamentet med i din mammas mans bouppteckning och blev godkänt av dödsbodelägarna har det vunnit laga kraft. Erhöll din mamma all kvarlåtenskap efter sin man när han avled skall den nu fördelas i enlighet med testamentet. Det innebär att det som är att anses som arv efter mannen skall tillfalla hans syskonbarn. Brodern erhåller inget arv. Det som anses vara från din mamma skall fördelas på dig och din bror. Hur mycket som skall anses vara från din mamma och hur mycket som skall anses vara från mannen får man beräkna med utgångspunkt i hur det såg ut i bouppteckningen efter honom.