Blogg - publik

Tullans Teori

Blogginlägg

1. Den förtrollade strumpan
   Det är klart och tydligt att 7-åringen har en ljus framtid som författare! Den här boken har han skrivit tillsammans med en kompis. De får mig att minnas alla urbota dumma, men synnerligen skojiga berättelser som jag och min kompis brukade snickra ihop! Vi var alltid lika stolta och förtjusta. Våra lärare var inte riktigt lika entusiastiska. Kanske berodde det på att de alla slutade med att det kom in en V-gubbe* och sköt ihjäl alla... (* V-gubbe = livsfarlig, beväpnad utomjordisk ödla, förklädd till människa, som invarderade jorden i 80-talsserien V.)
   7-åringen har visst att brås på, men här är han inte riktigt lika brutal som sin mor!
   
   
   
   
   
   
   
   • • Annica Nygren
     • 23 maj 2013 12:47
     • Permalänk
   • • Kommentarer (0)
     • Facebook Twitter

3. Respekt för käftis
   Jag vill börja att förklara för dem som läser min blogg på mobilen, att det var ett Youtube-klipp i slutet av mitt förra inlägg. Man verkar inte kunna se dem i mobilen. Så snoka upp en dator och kolla på det!
   
   Igår var 5-åringen hos tandläkaren. Han var mycket förväntansfull! Vad härligt det är, när de ännu har en positiv bild av käftis! (Det har visserligen jag också, för min är trevlig, söt och uppehåller sig i Centralpalatset. Det känns mer som att gå på skönhetssalong i en Östermalmsvåning. Men på folktandvården luktar det borrar och rotfyllning och dörrarna är öppna, så man kan inte värja sig mot avgrundsvrål från rummet bredvid.)
   5-åringen hade inte några hål, men en stor respekt för tandläkaren. När hon skojade med honom och föreslog att han inte skulle spela vare sig data- eller TV-spel när han blev större, skakade han allvarligt på huvudet och lovad det. Jag undrar om han nu tror att det kan ge hål i tänderna...
   
   • • Annica Nygren
     • 22 maj 2013 18:41
     • Taggar: käftis
     • Permalänk
   • • Kommentarer (0)
     • Facebook Twitter

5. Jag kanske kunde ha varit ÄNNU lyckligare...
   I lördags fick vi äntligen fira vårt tioårsjubileum, jag och mannen! Vi körde iväg ungarna till farmor och Boffa redan på eftermiddagen och sedan firade vi; han genom att kolla på trav och hockey på lokal och jag genom att gå ensam på bio. Japp, det är så en modern familj firar. Med lugn och ro, på betryggande avstånd från själva familjen!
   Jag såg The great Gatsby. Den var bra. Inte storslagen, som Romeo och Julia (det är samma regissör, så jag hade rätt höga förväntningar), men ändå trevlig. Kärlek, dekadens och bra musik - det kan ju inte bli fel! Och jag behövde varken stå i biljettkö eller gå in i en vild kamp om vem som fick ha armbågen på armstödet. Vi var elva pers i den största salongen...
   
   När jag kom in på O´Learys, strax efter klockan fem, stod folk upp och sjöng nationalsången. Det är ju alltid trevligt att bli firad! Det måste vara mannen som hade berättat att jag skulle komma... Det var till och med en tjej som sjöng för mig inne på toaletten! Fast jag hade nog egentligen föredragit Ja må hon leva...
   
   Middag intogs på Indigo. Detta tillsammans med mannen. Gott krubb och gott tjut! Och sedan satte vi oss på en uteservering på Stortorget och njöt av den första vårvärmen.
   Dessvärre orkar inte gamla människor vara i farten hur länge som helst. Då talar jag förstås om mig själv. Mannen hade nog gärna röjt hela natten om han hade fått välja. Det fick han inte, så vi åkte hem medan det ännu var ljust.
   Att få somna tidigt och vara barnledig morgonen därpå är ett synnerligen bra sätt att fira sitt tioårsjubileum!
   
   Det är en ynnest att få vara tillsammans med mannen! Fast jag är lite bitter för att jag aldrig fick något frieri! Jajjamen, här får man ta saken i egna händer, om det ska hända något. Tur att jag är en så företagsam tjej! Så gift blev jag och lycklig också. Men jag kanske hade varit ÄNNU lyckligare om jag hade fått vara med om detta:
   
   
   • • Annica Nygren
     • 20 maj 2013 20:35
     • Permalänk
   • • Kommentarer (0)
     • Facebook Twitter

7. Glassen och blomsterprakten
   Igår var det minidisco i skolmatsalen igen och jag och 5-åringen följde med, för att se att allt gick rätt till och god moral upprätthölls. Det gjorde den, sånär som på en gycklare, som kastade av sig tröjan och la sig på en vass spik! Annars var 7-åringen mest intresserad av att äta godis och drick fanta. 5-åringen ville också vara stor kille och tvingade därför i sig en hel burk fanta, han också. Egentligen tycker han inte om läsk, men ibland är det ju värt att lida lite för konsten... På hemvägen hamnade han på efterkälke och när jag väntade in honom, ropade han till mig:
   "Mamma, kan du komma ihåg en sak?" Och så skrynklade han ihop sitt lilla ansikte och såg lite bekymrad ut. "Försök att aldrig rapa när du har druckit fanta! Det blir jättestarkt då!"
   Det lovade jag förstås.
   
   Idag har vi varit och tittat på nyutsläppta lammungar. Åh, vad de är söta! Och en glass lyckades 5-åringen tjata sig till. På vägen hem njöt han av glassen och jag av blomsterprakten!
   
   
   • • Annica Nygren
     • 18 maj 2013 13:40
     • Permalänk
   • • Kommentarer (0)
     • Facebook Twitter

9. Idag åkte tröjan av
   Idag var det förskolans dag och 5-åringen hade trollfest på dagis.De flesta var utklädda till troll, men 5-åringen ville bara vara 5-åringen. Det känns fint att han är så trygg i sig själv.
   Imorse fick han välja ut sina två största och finaste stenar och ta med sig. Hem kom han med ett urtjusigt troll, med kläder och allt!
   
   7-åringen fick med sig en kompis hem efter skolan. Vi spenderade eftermiddagen i vår lilla lekpark. Ungarna slängde av sig tröjor och strumpor! De gungade och lekte kull. Jag slängde också av mig strumporna och hissade upp linnet, så magen stack fram och fick en dos av solen. Underbart!
   
   
   
   • • Annica Nygren
     • 16 maj 2013 17:35
     • Permalänk
   • • Kommentarer (0)
     • Facebook Twitter

11. Vad har jag gjort?!!
    Pojkarnas mormor har varit här idag! 7-åringen hade beställt mormorhämtning på skolan och han var så upprymd av hennes närvaro att han tycktes ha hela kroppen full av myror!
    "Vi åker till Stadsparken!" föreslog mormor glatt.
    "Verkligen? Det är ju kallt och blåsigt och ser ut som det ska börja regna..." klagade jag och kände mig som första gradens partybroms.
    "Inte, då!" intygade mormor.
    Och så började det regna.
    Så vi åkte till Tekniska kvarnen istället och knallade glatt in och hängde av oss.
    "Hej! Här är det stängt." förkunnade en tjej som såg ut att veta vad hon pratade om och föreslog oss till något lekland istället.
    Så det fick bli Skojlandet. Där var det öppet och det var nästan bara vi där. Barnen åt glass, blev sockerstinna och slog varandra jag och min mamma drack te och löste konflikter. Sedan åkte vi hem.
    
    Hemma igen ville 7-åringen gärna visa mormor en Tintin-film, där de spelar säckpipa. Säckpipa är det vackraste han vet! Och Tintin, förstås. När jag, här om dagen spelade Kent för honom och frågade honom om han gillade musiken, svarade han:
    "Jaja, det är väl bra... Men om man jämför med säckpipemusiken i Tintin, så är det jättedåligt!"
    Han spolade fram och tillbaka i Tintin-filmen, tills han hittade säckpipan och visade mormor. Då kom jag på att det förstås fanns säckpipemusik på Spotify! Det var ju mitt misstag...
    
    Jag hade en stark känsla av att även jag tycker säckpipemusik är vackert. Den känslan har ändrat sig nu. Säckpipemusik skär genom märg och ben! Men jag stod ut och lät honom lyssna och aldrig ville han sluta! Och innan jag visste ordet av, brast mormor ut i en vild jig, mitt på köksgolvet! Det hade jag väl aldrig trott att jag skulle få se!
    
    Tyvärr hade jag inte sinnesnärvaro nog att filma mormor, men jag hittade ett Youtubeklipp som är väldigt snarlikt. Så lyssna, njut och föreställ er att det är min mamma! (Suddet är bara i början.)
    
    
    • • Annica Nygren
      • 15 maj 2013 22:39
      • Taggar: jig
      • Permalänk
    • • Kommentarer (0)
      • Facebook Twitter