En taxi i Lindesberg utsattes för ett rån sent på måndagskvällen. Chauffören knivskars i benet.

Att det inte fanns någon kamera i bilen försvårar polisens försök att få tag i rånarna.

Den person råkat ut för både ett rån och ett knivhugg, har utsatts för en allvarlig kränkning. Han kommer aldrig att glömma det som har hänt. När han kör taxi nästa gång, kommer han att minnas händelsen. Och funderingar kan säkert dyka upp även i andra situationer.

Självklart vore det en lättnad för brottsoffret om rånarna kan sättas fast. Det vore ett stöd för brottsoffrets integritet. Han kommer att känna sig säkrare om han vet att rånarna sitter bakom lås och bom.

Å andra sidan vill vi knappast ha ett samhälle där allt och alla övervakas. De tekniska möjligheterna att övervaka enskilda människor har aldrig várit större än i dag. I många fall är det "strorebror" staten som håller reda på vad du är, vem du ringer till och vem du mejlar till, för att kunna sätta fast brottslingar. Men i allt större utsträckning övervakas du också av "lillebror". Butikskedjor har till exempel ett intresse av att kartlägga dina köpvanor.

Det kanske är rätt att ha övervakningskameror i taxibilar, för att kunna sätta fast rånare. Men det är inte rätt att ha övervakningskameror överallt. Och det är inte rätt att övervaka alla.

Myndigheter måste prioritera övervakning där den är som mest effektiv för att sätta fast just sådana personer som rånade taxin. Men myndigheter måste också våga säga nej - övervakning kan inte tillåtas överallt.

LS