-
En
18-årig
finländare
är
den
enda
personen
som
hittills
häktats
efter
kravallerna
i
Husby,
rapporterar
Helsingfors-tidningen
Hufvudstadsbladet.
Det
är
möjligt
att
18-åringen
kan
betecknas
som
"frustrerad
ungdom
i
förorten":
Men
framför
allt
har
han
en
rätt
diger
lista
av
domar
bakom
sig.
I
januri
2012
dömdes
han
av
Örebro
tingsrätt
för
bland
annat
grov
misshandel
och
våld
mot
tjänsteman,
enligt
Hufvudstadsbladet.
Och
året
dessförinnen
dömdes
han
av
Svea
Hovrätt
för
två
rån.
Det
är
möjligt
att
många
ungdomar
i
Husby
är
frustrerade.
Men
det
är
inte
ungdomar
i
allmänhet
som
springer
ut
och
sätter
eld
på
bilar,
lika
lite
som
det
var
göteborgare
i
allmänhet
eller
ens
demonstranter
i
allmänhet
som
satte
skräck
i
Göteborg
under
EU-toppmötet
2001
I
båda
fallen
handlar
det
om
ett
fåtal
ligister.
Det
är
en
bister
sanning
att
få
personer
kan
ställa
till
väldigt
stor
skada
i
ett
öppet
samhälle.
Säg
att
tre,
fyra
eller
fem
personer
skulle
bestämma
sig
för
sätta
eld
på
hus
eller
bilar
i
vilken
stad
som
helst.
De
hinner
ställa
till
med
stor
skada
innan
de
förhoppningsvis
grips.
-
-
Farligt
beteende
i
bilen
ska
förbjudas,
föreslår
infrastrukturminister
Catharina
Elmsäter-Svärd.
En
gång
för
länge
sedan
hämtade
jag
två
gäster
på
Arlanda,
en
israelisk
och
en
palestinsk
journalist.
Medan
jag
körde
ringde
det
i
mobilen.
Det
såg
ut
som
om
mina
gäster
skulle
få
ett
nervöst
sammanbrott
när
jag
svarade.
I
deras
värld
var
det
inte
tillåtet
att
prata
i
mobilen
under
bilkörning.
För
i
Israel
var
det
uttryckligen
förbjudet.
Och
så
kan
lagstiftning
fungera.
Att
bevisa
att
en
bilförare
har
pratat
i
mobilen
eller
gjort
något
annat
olämpligt
i
samband
med
exempelvis
en
trafikolycka
kan
bli
svårt.
Men
lagen
kan
också
ha
en
pedagogisk
betydelse.
Och
ja,
jag
gjorde
fel
när
jag
svarade
i
mobilen.
Jag
borde
snarare
ha
kört
av
vägen,
stannat
några
minuter.
Eller
åtminstone
skaffat
hands
free.
Men
fumlande
förare
är
inget
som
har
kommit
med
den
nya
tekniken.
Jag
undrar
vilken
förälder
som
aldrig
någonsin
har
sträckt
ut
handen
mot
baksätet
när
ett
barn
kräver
uppmärksamhet
eller
tittat
lite
för
länge
vad
barnen
håller
på
med,
där
i
baksätet.
Så
visst,
kanske
är
det
rimligare
att
ha
en
lag
som
reglerar
flera
farliga
beteenden
än
just
prat
i
mobiltelefoner.
Men
den
pedagogiska
effekten
kan
bli
lite
otydligare.
-
-
Det
här
är
verkligen
politik
när
den
är
som
mest
svårbegriplig.
Men
Centerpartiet
och
Vänsterpartiet
i
Hällefors
har
bestämt
sig
för
att
överklaga
det
beslut
där
fullmäktige
inte
beviljade
omsorgsnämnden
ansvarsfrihet.
Alltså
ska
beslutet
prövas
av
en
förvaltningsdomstol.
Att
inte
bevilja
ansvarsfrihet
är
i
första
hand
ett
uttryck
för
bristande
förtroende.
Ett
sätt
att
säga
till
nämndens
ledamöter
att
de
inte
har
fullmäktige
bakom
sig.
Och
därmed
blir
jag
väldigt
tveksam
till
försöket
att
få
beslutet
upphävt
genom
domstolsbeslut.
Det
var
visserligen
beslutet
i
fullmäktige
som
utlöste
den
politiska
kris
som
Hällefors
nu
befinner
sig
i.
Och
kanske
kan
domstolen
visa
att
det
begicks
något
formellt
fel.
Men
i
grunden
finns
en
misstänksamhet
mellan
de
politiska
partierna
i
Hällefors
-.
och
en
djup
spricka
inom
det
socialdemokratiska
partiet.
Domstolen
kan
ge
fullmäktige
en
bannbulla.
Den
kan
beordra
fullmäktige
att
behandla
beslutet
en
gång
till.
Men
den
kan
inte
säga
till
fullmäktiges
ledamöter
att
"nu
ska
ni
ha
förtroende
för
varandra":
Så
oavsett
vad
domstolen
säger,
befinner
sig
Hällefors
kommun
i
en
djup
kris.
En
politisk
kris
löses
inte
av
en
juridisk
process.
-
-
Bedrägerier
och
förfalskningar
har
ökat
med
200
procent
på
tio
år
enligt
SVT:s
Rapport.
Alltså
på
tio
år.
Det
är
inget
som
har
poppat
upp
det
senaste
halvåret
eller
så.
Alltså
borde
polisen
ha
sett
att
något
har
hänt,
att
det
finns
behov
av
att
förändra
organisationen,
att
det
krävs
en
ny
form
av
kompetens.
Det
har
funnits
gott
om
tid
för
att
ställa
om.
Men
nej,
yrvaket
konstaterar
företrädare
för
polisen
att
den
nog
inte
klarar
av
att
hantera
den
här
typen
av
brottslighet.
Och
det
handlar
om
brott
som
bokstavligen
kan
förstöra
människors
liv.
Rapportredaktionen
har
också
grävt
fram
ett
exempel.
En
man
som
inte
kan
få
vare
sig
jobb
eller
lägenhet.
Han
har
blivit
skuldsatt
på
grund
av
att
hans
identitet
har
kapats.
Han
har
lämnat
en
namn
på
en
misstänkt
till
polisen.
Men
polisen
har
inte
gjort
någonting.
Ett
vittne
har
hunnit
avlida.
Han
har
nu
anmält
polisen
till
JO,
som
rimligtvis
kommer
att
rikta
förödande
hård
kritik
mot
polisen.
Men
det
är
inte
första
gången.
Åter
igen
får
vi
ställa
frågan:
Varför
ska
vi
skattebetalare
pumpa
in
nya
miljarder
till
en
organisation
som
inte
fungerar?
En
organisation
där
det
gång
på
gång
kommer
fram
exempel
där
polisen
vägrar
att
genomföra
utredningar,
trots
att
det
finns
misstänkta?
Men
lagstiftaren
måste
naturligtvis
också
hänga
med.
Det
måste
finnas
spärrar
mot
id-kapningar.
Det
kan
inte
vara
rimligt
att
den
bedragne
ska
bära
hela
bördan.
De
företag
som
beviljat
lån,
levererat
dyra
varor
med
mera
måste
också
bära
sin
del
av
ansvaret.
Dels
för
att
det
är
rätt.
Dels
för
att
bedrägerierna
kan
skada
samhällsekonomin.
Om
handeln
bromsas
på
grund
av
att
människor
är
oroliga
för
bedrägerier,
så
drabbar
det
oss
alla.
-
-
Nu
"avslöjar"
Aftonbladet
lobbyister.
Bland
annat
att
det
skulle
gå
att
"köpa"
lagstiftning
av
den
förre
försvarsministern
Sten
Tolgfors,
i
hans
egenskap
av
lobbyist.
Men
nej,
det
finns
ingen
grund
för
det
över
huvud
taget.
Låt
mig
klargöra
en
sak:
Jag
anser
att
Sten
Tolgfors
gjorde
fel
som
nästan
direkt
gick
över
från
jobbet
som
försvarsminister
till
att
arbeta
för
ett
lobbyistföretag
med
tydliga
kopplingar
till
försvarsindustrin.
Jag
anser
också
att
vi
borde
ha
regler
som
innebär
en
karenstid.
Men
nu
handlade
det
inte
om
försvarsindustrin.
Aftonbladets
reportageteam
gav
sig
ut
för
att
representera
en
grupp
företag
som
driver
asylboenden
-
och
som
är
bekymrade
över
de
oseriösa
företag
som
drivs
i
branschen.
De
säger
att
de
vill
verka
för
något
slags
certifiering
av
asylboenden:"
Vår
förhoppning
är
att
få
politiker
driva
den
här
frågan
och
få
igenom
en
ny
lag."
Sten
Tolgfors
svarar
att
ärendet
är
intressant,
men
också
att
det
inte
är
säkert
att
det
behövs
lagstiftning.
Han
nämner
frivillig
certifiering
och
bättre
upphandlingar
som
andra
möjligheter.
Han
säger
ungefär
samma
sak
på
det
möte
som
Aftonbladet
har
spelat
in.
Hallå?
Vad
är
grejen?
Vi
vet
att
lobbyistföretag
finns.
Vi
vet
ungefär
vad
de
sysslar
med.
I
det
här
fallet
finns
inte
ens
antydan
till
mygel
eller
otillbörliga
påtryckningar.
Vilken
fortsättning
tänker
lobbyistföretaget
föreslå?
En
debattartikel
i
DN?
Ett
möte
med
en
politiker?
Att
lobbyistföretaget
hjälper
företagarna
att
göra
en
grundlig
utredning?
Ja,
vem
vet?
Och
vad
är
felet
i
så
fall?
Det
intressanta
är
att
Aftonbladets
Lena
Mellin
indirekt
sågar
den
egna
tidningens
"avslöjande"
i
en
krönika.
"Det
är
fantastiskt
svårt
att
få
till
en
statlig
utredning.
Utan
att
sitta
i
regeringen
eller
tillhöra
det
högsta
tjänstemannaskiktet
i
regeringskansliet
skulle
jag
vilja
säga
att
det
är
i
det
närmaste
omöjligt",
skriver
hon
bland
annat.
Där
vänds
hela
frågeställningen
ut
och
in.
Det
är
alltså
de
stackars
företagen
som
vänder
sig
lobbyistfimorna
som
blir
lurade.
Hela
problematiken
med
lobbyverksamhet
handlar
om
att
köpstarka
företag
kan
påverka
politiker
-
och
gå
vid
sidan
om
väljarna.
Men
så
enkelt
fungerar
det
inte,
konstaterar
Lena
Mellin.
Bravo!
Det
politiska
systemet
fungerar!
Är
det
syftet
med
Aftonbladets
"avslöjande"?
Det
hade
varit
mer
intressant
om
Aftonbladet
hade
hängt
kvar
ett
tag.
Låtit
Sten
Tolgfors
och
hans
kollegor
arbeta
med
frågan
och
se
vad
de
konkret
tänkte
föreslå
för
att
gå
vidare.
Det
är
inte
säkert
att
det
hade
blivit
något
hett
avslöjande.
Men
det
hade
gett
en
inblick
i
en
bransch
som
är
omdebatterad.
-
-
När
Markus
Allard
från
Ung
Vänster
i
Örebro
jämför
Stefan
Löfven
med
Hitler
är
det
en
galen
jämförelse.
Det
inser
var
och
en.
Bland
dem
som
har
påpekat
att
det
var
ett
mindre
lyckat
inlägg
finns
den
förre
partiledaren
Lars
Ohly.
Men
det
verkar
inte
påverka
Ung
Vänster.
Markus
Allard
har
nu
nominerats
till
ordförande
Ung
Vänster
och
i
Vänsterns
Studentförbund.
Hur
ska
vi
förklara
det?
Jag
tror
att
en
del
av
förklaringen
är
Ung
Vänsters
världsbild.
En
snabb
blick
på
Ung
Vänsters
principprogram
räcker
för
att
konstatera
att
det
är
en
kommunistisk
världsbild.
Kommunismen
nämns
också
i
programmet,
fast
mer
som
en
historisk
bakgrund
än
som
en
ideologisk
beskrivning.
I
denna
världsbild
är
staten
ett
redskap
för
borgarklassens
förtryck
av
arbetarklassen.
Det
blir
då
något
motsägelsefullt
att
Vänstern
vill
att
denna
förtryckande
stat
ska
bli
ännu
större,
genom
att
dra
in
skattepengar,
delvis
från
den
förtryckta
arbetarklassen.
Men
i
alla
fall...
Medierna
är
naturligtvis
också
ett
redskap
för
borgarklassens
förtryck.
I
den
världbilden
är
det
inte
så
konstigt
om
Markus
Allard
blir
nominerad
till
ordförande
i
Ung
Vänster.
Gransningen
är
ju
bara
ytterligare
ett
angrepp
från
borgarpressen.
Men
som
representant
för
denna
borgerliga
press
vill
jag
då
säga:
Markus
Allard
och
Ung
Vänster
ska
ha
rätt
att
göra
även
osmakliga
inlägg
på
twitter.
Men
de
får
finna
sig
i
att
bli
granskade.
-