Blogg - publik

Emelie Ölander

Blogginlägg

1. Min korta karriär kunde inte fått en bättre avslutning
   Ska jag vara ärlig så är jag förvånad över den relativa uppståndelse som kommit av mitt beslut att lägga skorna på hyllan.
   På Twitter skrev jag i torsdagskväll att jag hade pratat med klubben och att det nu var officiellt, jag hade slutat. TT plockade upp historian och kort därefter stod rubriken "Landslagsspelaren slutar bara 22 år gammal". Jag klickade in på artikeln för att jag undrade vem som hade slutat varpå det stod att Emelie Ölander hade slutat.
   
   Det kanske låter som falsk ödmjukhet men jag trodde verkligen inte att någon skulle bry sig något nämnvärt. Med undantag av familj och vänner, för vilka jag skrev på Twitter att det nu var officiellt.
   
   Konstigt hur det kan bli ibland.
   
   Hur som helst så har många undrat "varför slutar du?". Det är en fråga med så många svar, för att jag tror att det är något som växt fram under en längre tid. När man är en 100%-människa så är man van vid att vara fullt engagerad i det man tar sig för och i mitt fall har jag levt och andats fotboll 24 timmar om dygnet. När jag inte varit på plan eller i gymmet har jag funderat på vad jag ska göra på planen eller i gymmet. Det har gått så långt att jag sprungit intervaller på nyårsdagen och gått upp 5 någon gång för att hinna med ett gympass innan dagens övriga aktiviteter börjat.
   
   När engagemanget falnade började jag mer och mer inse att fotbollen som varit en så stöttepelare i mitt liv i svåra stunder och samtidigt gett mig många goda stunder, inte längre var prio ett i mitt liv.
   
   Det behövdes inte mer för mig att förstå att om jag inte kliver ner på träningen och tycker att jag måste vinna 4 mot 4-spelet, till vilket pris som helst, så är jag inte så engagerad i det jag gör som jag vill vara-det kändes som det var dags att gå vidare.
   
   
   
   Kif Örebro har varit en fantastiskt klubb på många sätt och vis, laget likaså. Ingen skugga ska falla över dem. Jag är glad över att ha fått denna upplevelse av Kif inifrån, det händer mycket spännande runt klubben och kommer fortsätta att göra så framåt i tiden...
   
   
   Inom den närmaste framtiden ska jag låta min fotskada från i januari läka ut, åka till Rom på minisemester med sambon och i december någon gång bär det av till Göteborg där jag kommer fortsätta min utbildning och även med jobbet på SR Radiosporten.
   
   Fotbollen har varit extremt viktig för mig ändå sen jag började sommaren 1994, den har gett mig lärdomar och vänner för livet och jag kommer vara den evigt tacksam för det. Kanske får jag en chans att ge tillbaka på något sätt men tills dess ser jag framemot att jobba med fotboll istället för att träna och spela fotboll.
   
   Tiden som bloggare på denna anrika tidning har varit fantastisk, ni som jobbar på sportredaktionen har fått mycket beröm för hur ni går tillvägamed saker och ting från en del håll, kan vara kul att få veta :-)
   
   Ha det gott!
   
   • • Emelie Ölander
     • 22 okt 2011 11:29
     • Permalänk
   • • Kommentarer (0)

2. Gött,göttigare,göttigast hälsningar omklädningsrummet
   Gött att vinna ha två raka vinster.
   Göttigare att vinna med 1-0 när bara några få minuter återstår av matchen mot tabellettan.
   Göttigast att avgöra vart guldet hamnar.
   
   Dagen efter vår vinst mot Tyresö som innebär att klubben med rekordmånga (125st) sponsrande företag inte ser ut att gå mot sitt första allsvenska guld. Istället kan vår vinst ha gjort att de hamnar som bäst tvåa och som sämst trea. Göttigt att få spela bort andra från kampen om guld och CL-plats när vi sedan tidigare spelat bort oss själva från möjligheten. Revansch? Njae, men det är den nästbästa känslan att se till att ingen annan vinner om man inte har möjlighet att vinna själv. Vinnarskalle kallas det.
   
   Såhär ser det ut dagen efter 1-0 vinster:
   
   
   
   
   
   
   Sådärja, återhämtning idag och sen blåser vi på för matchen borta mot min (host) moderförening LdB Malmö. Det blir avgörande för vart guldet hamnat, var så säkra...
   
   Ha det gott!
   
   • • Emelie Ölander
     • 10 okt 2011 18:05
     • Permalänk
   • • Kommentarer (1)

3. Det närmar sig slutet
   Det har utan tvekan varit en händelserik säsong.
   
   Det som hände i veckan med bortgången av Richard Holmlund har påverkat många. Såväl Umeå IK som Kif som Sleipner. Ingen har missat vad han har gjort. Hoppas han får det bra där uppe i himlen.
   
   
   För oss är det nu dags att vinna för första match mot Tyresö FF den här säsongen. Inget vore bättre än att göra det för vår,de bröstcancer drabbade och Richard.
   
   De är det enda laget som vi inte tagit poäng av i årets serie. Båda gångerna har vi gått därifrån med bitter eftersmak, som när Marre hade en frispark inne men blev bortdömd för att den ska ha varit indirekt och därmed inte fick gå direkt in i mål utan att röra vid någon. Väldigt udda agerande från domaren men de säger ju att sånt ska jämna ut sig med tiden...
   
   Vi har två matcher kvar på säsongen och i takt med att temperaturen sjunker närmar sig den mest spännande upplagan av damallsvenskan sitt slut. Aldrig förr har det varit så tajt och vi i Kif har inte chans på guld men väl på medalj och framförallt så har vi chans att förstöra.
   
   Kan vi inte vinna själv får vi finna tillfredställelse i det näst bästa, att få påverka vem som vinner guld. Vi möter ju två av de tre lagen som kan vinna guld i våra två sista matcher. Tyresö imorrn och Malmö nästa helg. Det är alltid gött att få spela om något. Älskart!
   
   Nu till matchuppladdning och lördagskväll med sambo.
   
   Ha det gott så ses vi imorrn, 17.20 på Behrn!
   
   • • Emelie Ölander
     • 8 okt 2011 17:46
     • Permalänk
   • • Kommentarer (0)

4. På väg mot rosa
   Vi sitter i skrivande stund på bussen till en match mot Jitex i Göteborg. Det är inte vilken match som helst eftersom den ska spelas i rosa.
   
   Vi ska spela i rosa matchställ hela oktober månad. För alla de som drabbats av bröstcancer och deras familjer.
   
   
   
   Som kvinna tänker man att "det där kommer inte hända mig". Ändå känner de flesta någon som drabbats av bröstcancer. I vår familj förlorade vi vår mormor till cancern och efter att ha upplevt den finaste men samtidigt värsta stund i mitt liv när hon begravdes står en sak klart. Det är ett öde man inte önskar någon människa eller en familj.
   
   Det är därför det känns extra mycket i hjärtat att vi i Kif Örebro valt att göra det här.
   
   15.00 spelar vi för 3 poäng och för alla de där ute som vet smärtan av att förlora någon.
   
   Jag spelar för min mormor, Winifred Connelly.
   
   
   • • Emelie Ölander
     • 2 okt 2011 09:35
     • Permalänk
   • • Kommentarer (1)

5. Målsättningar
   Det är det här med målsättningar. Alla framåtsträvande människor har dom men ofta i i fel form.
   
   Ända sen man var 15 år och skulle åka på sitt första distriksläger med Skånelaget har man fått höra att 1) man ska veta vad man är bra på och 2) man ska sätta upp målsättningar för det man vill förbättra.
   
   Därför har man genom åren lärt sig en del om hur man formulerar målsättningar som man faktiskt kan nå upp till. En klart lysande regel för en bra målsättning är att sätta den inom ramarna för vad du själv kan påverka. Alltså om jag säger att jag ska spela alla matcher i landslaget nästa säsong så är det en dålig målsättning eftersom jag inte tar ut laget. Uttagningar är alltid subjektiva bedömningar av andra människor än dig själv. Å andra sidan skulle man kunna uttrycka det som att jag nästa säsong ska förbättra fysiken vilket i en påhittad situation (jag är ju extremt muskulös så det är nog inte problemet) radikalt skulle öka mina chanser till att spela alla matcher i landslaget eftersom förbundskaptenen sagt att det är den detaljen som saknas.
   
   Hänger ni med? Samma målsättning men olika sätt att förmulera den för att sätta den inom ramarna för din egen påverkan.
   
   På samma sätt sätter man målsättningar i företag, inom grupper och i lag. Fotbollslag är en enda orgie av individuella målsättningar som passar in i lagets målsättning som passar in i klubbens målsättning. Det låter rörigt men tänk om alla dessa målsättningar mynnar ut i en gemensam. Då blir effekten häftig.
   
   Inför säsongen hade vi som målsättning att bli bättre än förra året och att fajtas om cupguld igen samt att den sista matchen vi spelar för säsongen ska betyda något (man får hojta till om man inte håller med, laget). Bra så. Alla målsättningar är saker vi inför säsongen kunde styra över. De första två mer och den sista lite mindre.
   
                                            Ändring av målsättning
   
   Det innebär att vi skulle ha uppfyllt vår målsättning om en fjärdeplats blev vår när sista matchen var spelad. Men ibland får man tänka om och göra nya målsättningar allteftersom.
   Som när vi för tre matcher sedan låg på andraplats i tabellen och hade stor chans på Champions League-plats och till och med läge för häng på tabellettan. Då fanns det ingen i laget som satt och tänkte att vi skulle vara nöjda med en fjärdeplats. Tre matcher  och en poäng senare är vi tvugna att ändra målsättning igen. Vi kan inte längre nå Champions League-plats med egen påverkan. Andra lags prestationer spelar in och då hamnar vi i en situation som den evigt springandes Kif Örebro-trotjänaren Elin Magnusson beskrev väldigt bra efter förlusten igår: Vi skiter i tabellen. Nu siktar vi på att vinna de tre (jävla) matcherna som är kvar av säsongen och efter det får vi se vart vi är.
   
   Bra så. Fokus på nästa match. Jitex borta i Göteborg.
   
   
   • • Emelie Ölander
     • 25 sep 2011 09:26
     • Permalänk
   • • Kommentarer (0)