I en debattartikel i Norrköpings Tidningar skriver Lena EK, miljöminister, att ”världen måste ta gemensamma krafttag för att värna den biologiska mångfalden”. ”Hur ska förlusten av arter hejdas?”, ”variationen av växter och djur är avgörande för oss människor”.
Dagen efter säger hon att antalet vargar i Sverige ska vara 180. Ett antal som i praktiken betyder att arten inte kan överleva på lång sikt.
Tydligen är det inte lika viktigt med biologisk mångfald när det handlar om arter som riksdagens jaktklubb, jägarlobbyn, centern och LRF inte vill ha i Sverige, det vill säga rovdjur. Då får miljöministern vackert rätta in sig ledet och ha ”rätt” åsikt. På köpet raseras hela trovärdigheten för ministern.
Vi har med andra ord en minister som låter sig styras av särintressen, trots att EU redan en gång har satt stopp för detta särintresse och gett regeringen bakläxa på sin rovdjurspolitik.
Gör hon inte detta, går hon samma öde till mötes som sin företrädare, hon får sparken.
Självklart har detta med Centerns låga opinionssiffror att göra. Centern riskerar att åka ur riksdagen nästa val och man kommer inte att sky några medel för att locka till sig det fåtal som fortfarande tror att livet på landet beror på ett fåtal rovdjur.
Den som tar reda på vilka frågor som avgör möjligheten för att leva på landsbygden, kommer att finna att arbetstillfällen, kommunikationer, möjlighet att handla, kommunal service och kostnader för pendling är det som avgör om man kan bosätta sig i glesbygd. Inte ett fåtal rovdjur, som framför allt LRF har försökt föra fram en tid.
Lena Eks dagar som minister är räknade, återstår att se vem som kommer härnäst.
Leif Andersson
Örebro