Var vänlig och hälsa på folk
Relaterat
Jag, tokig är väl jag, och det som Norabor upplever som tokigt är att jag hälsar på alla jag möter på gatorna och strandpromenaden. Så här gissar jag att en utsatt individ (utsatt för mitt hej) för diskussionen med frugan när vederbörande kommer hem.
Han: Nä nu tusan är den här dagen förstörd.
Hon: Men lilla gubben vad är det som har hänt?
Han: En tok hälsade på mig på stan i dag.
Hon: Men vad säger du, så hemskt, var han full” (nej jag har inte ens varit salongsberusad på ett 30-tal år).
Han: Vet inte.
Hon: Han kanske var bög, (nja, hustru och fyra biologiska barn är övertygad att så inte är fallet).
Han: Nja, jag såg att han hälsade på ett fruntimmer också.
Hon: Men usch då, vad ska du göra åt det?
Han: Jag ska tala med kommunalnämndens ordförande och be att han inför hejförbud i stan.
Tja, det kanske vore en lösning. Själv är jag uppvuxen i en stad av samma storlek som Nora (jo, i Sverige) och där och då (60-talet) var det ju fullständigt oacceptabelt att inte morsa på folk man mötte på trottoaren.
Nu bor jag i en stad av samma storlek (i främmande land) och även här anses det som fruktansvärt tölpaktigt och ohyfsat att inte heja på folk man möter.
I Nora tittar folk bort eller ner när de möter någon, jag är van att folk tittar upp och säger en vänlig fras när man möts. Törs nästan inte avslöja det här, men jag tar chansen; det händer att jag även morsar på en person med mörkare hudfärg – jag antar att många skulle vilja att jag ber om ursäkt för det, men det tänker jag inte göra.
”Utlandssvensken på besök i Nora”
