Migrationsverket i Örebro föreslår en ny variant för små kommuner med befolkningsminskning. I stället för att sluta avtal om att ta emot några tiotal asylsökande, skulle de sluta avtal om att ta emot 200. Hittills har ingen sagt ja. Men det skulle kunna innebära möjligheter för små kommuner med minskande befolkning.

Det finns människor som tycker genuint illa om utlänningar, vare sig de är två, 20 eller 200. Och de är högljudda. Det syns inte minst i tidningarnas kommentatorsfält. Och de kommer säkert att göra sin röst hörd när de får höra att det skulle kunna komma 200 asylsökande till kommunen.

Det är klart att det tär på lokala politiker som mejlbombas med flyktingfientliga budskap.

Men generellt sett blir svenskarna mer och mer positiva till flyktinginvandring. Trenden är tydlig i de mätningar som görs vid Som-institutet vid Göteborgs universitet. 1992 svarade 65 procent av de tillfrågade att de ansåg att det var ett bra eller mycket bra förslag att Sverige skulle ta emot färre flyktingar. 2011 hade siffran sjunkit till 41 procent. Som-institutets slutsats i den senast publicerade rapporten om svenskarna om invandring är: ”Sveriges befolkning blir alltmer generös i relation till invandring och allt mer tolerant

i relation till invandringens konsekvenser.”

Som-institutet har också låtit de tillfrågade ta ställning till påståendet ”Jag kan tänka mig att gå med i en organisation som vill stoppa invandringen till Sverige.”. Elva procent svarade att påståendet var helt eller delvis riktigt. 77 procent svarade att det var ”helt felaktigt” och ytterligare tolv procent att det var ”delvis felaktigt”.

Nu kommer de främlingsfientliga att säga att Som-institutet ingår i den den stora ”politiskt korrekta” konspirationen. Men då blir min följdfråga: I början av 90-talet blev opinionen, enligt Som-institutet, mer skeptisk till invandring. Var det också fel?

Naturligtvis ska det sägas: mätningarna gäller läget för hela Sverige, inte för Ljusnarsberg, Hällefors eller Askersund.

Vad finns det för möjligheter för en liten kommun i Bergslagen att hejda befolkningsminskningen? Om vi tittar på statistiken för de senaste 20 åren eller så, så är chansen liten. Men flyktingar kan påverka befolkningssiffrorna – åtminstone på kort och medellång sikt.

Det finns också mycket som talar för att själva flyktingmottagandet kommer att fungera bättre för en kommun som vågar ett större grepp.

Med en mycket liten grupp flyktingar blir det påtagliga svårigheter att exempelvis skapa bra klasser i svenska för invandrare. Då ökar risken att akademikern placeras i samma grupp som en person som i stort sett inte kan läsa eller skriva.

Med en större grupp blir det mer pengar från staten. Kommunen kan anställa personer som hjälper till med praktiska frågor.

Dessutom blir det 200 personer som behöver gå till frisören, som behöver åka med bussen och som behöver handla mat för dagen. Det blir ökad omsättning för den lokala handeln.

Fagersta kommun har bestämt sig för att bli bäst i Sverige på att integrera somalier. Och utgångsläget är inte fattiga och obildade somalier, utan snarare att det här är driftiga människor som inte sällan har en drivkraft att bli företagare.

Om vi ser hur det går för somalier som flyttar till USA framstår det inte alls som en orealistisk tanke.

Det finns ingen naturlag som säger att utomeuropeiska flyktingar skulle vara utan sysselsättning. Den långsiktiga utvecklingen går åt rätt håll. 1997 var det 30 procent av de invandrare i Örebro län från länder utanför EU och EES som hade en sysselsättning. I dag är det över 50 procent. De betalar skatt. De är med och driver den svenska ekonomin.

Gör gärna en jämförelse mellan Sverige, som tar emot många flyktingar, och Finland, som tar emot få. Sverige har högre tillväxt, starkare statsfinanser och till och med något lägre arbetslöshet.