Turismen är en växande inkomstkälla för kommunen, en stor del av framtidens arbetstillfällen skapas inom besöksnäringen och fritidssektorn. Många av resmålen finns på landsbygden med närhet till vacker natur och härliga upplevelser. Omkring 30 procent av invånarna i Örebro kommun och gissningsvis hälften av ytan finns i områden utanför tätort, det vill säga på landsbygden. På landsbygden sjuder det av aktiviteter och det bubblar av kreativitet och entreprenörsanda.

Trots landsbygdens stora potential finns i dag ingen plan för hur resurser, möjligheter och tillgångar ska tas till vara. Det finns ingen övergripande strategi eller plan för hur kommunen ska utvecklas utanför tätorten och det finns ingen med helikopterperspektiv som kan överblicka kommunen och dess ytterområden.

Vi som bor och verkar på landsbygden tycker att det är dags att ta ut kompassriktningen och lägga ut en färdplan för framtiden när det gäller ytterområdena. Vi måste lyfta blicken och titta framåt, det duger inte att titta ner i marken medan vi rusar in i det okända, då riskerar vi att snubbla in i framtiden.

Trots att våra ytterområden är det första en besökare ser när de besöker Örebro så tycks man i många avseenden ha glömt bort dessa. Kommunen borde i stället locka människor i andra delar av landet att vilja bo och verka här. Lite förenklat skulle man kunna säga att Örebro kommun inte röjt i trädgården innan man bjöd till grillfest på den nybyggda altanen.

Det pratas om bostadsbrist och behov av att bygga nya skolor i tätorten, men det pratas inte om att hitta elever till de skolor som brottas med vikande elevunderlag på landsbygden. Vi måste skapa förutsättningar så de unga kan bo kvar och bilda familj. Samtidigt måste vi underlätta för de äldre som vill flytta från hus och gårdar utan att samtidigt tvingas lämna landsbygden. Önskemål från de som vill flytta ut på landet och leva nära naturen måste också tillgodoses. På köpet skulle vi få fler elever i våra landsbygdsskolor och fler invånare vilket samtidigt också innebär bättre utsikter för lokala företag.

Det är viktigt att upprätta en långsiktig strategi för framtiden där samband mellan stad och land tas i beaktande – sett från landsbygdens perspektiv och med landsbygdens bästa i fokus. En strategi ska fungera som plan för hur hela kommunen på ett genomtänkt och samordnat sätt ska utvecklas och växa för att bli starkare, bättre och attraktivare.

EU har en strategi för hur medlemsländerna ska utveckla landsbygden. Sverige har som nation en strategi för utveckling av landsbygden. Örebro som kommun däremot saknar strategi. Sveriges sjunde stad har ingen strategi för att uppfylla nationens och EU:s mål. Därför applåderade vi beslutet som politikerna fattade under hösten 2011; nämligen att Örebro kommun skulle tillsätta en landsbygdsstrateg.

Idag, nästan ett år efter att beslutet togs har denna strateg ännu inte tillträtt sin tjänst, än mindre finns någon strategi framtagen.

Landsbygden lever sitt eget liv och växer på måfå, ostrukturerat, lite i skymundan och utan hjälp eller styrning. Vi tror därför på att snabbt rekrytera en hängiven och kompetent strateg, som med brinnande lust och iver vill skapa en levande trädgård av Örebros ytterområden.

Vi inom näringslivet på landsbygden står redo att samarbeta med kommunen kring en gemensam landsbygdsstrategi och undrar därför när Örebro kan ha sin landsbygdsstrateg på plats?

Martin Olofsson
ordförande Samverkarna i Östernärke
Johan Larson
ordförande, Tysslinge Företagare
Tony Fridholm
Ordförande, Ervalla Bygdelag
Lasse Permstäde
Ordförande, Samverkarna i Glanshammarsbygden