Sverige har ett av världens mest generösa studiestödssystem. Genom omfattande bidrag och generösa studielån har vi skapat förutsättningar för fler att skaffa sig en högre utbildning. Systemet har byggts upp av regeringar med skiftande politisk färg, men alliansregeringens prioriteringar har inneburit att studiemedlets köpkraft nu är högre än någonsin och att de som jobbar extra vid sidan av sina studier inte längre straffas ekonomiskt.

Sverige är ett litet land och vi behöver alla talanger vi har. Med den utgångspunkten har stödet för studier utformats och vi erbjuder i dag ett system som gör att högskolan står öppen för fler grupper än någonsin tidigare. Trots det räcker inte studiemedlet till något lyxliv. Många studenter uppger fortfarande att det under vissa perioder är svårt att få pengarna att räcka till allt från boendekostnader till kurslitteratur. Framför allt är det de oförutsedda utgifterna som slår hårt mot studenternas plånböcker.

Alliansregeringen har höjt studiemedlet två gånger, med 350 respektive 430 kronor, utöver de sedvanliga uppräkningar av beloppet som sker varje år. Vi har gjort den prioriteringen för att fler ska få pengarna att räcka och fler ska kunna gå ta sig igenom den utbildning de har valt. Den tidigare regeringen hade dessutom låtit studiemedlet urholkas. När vi jämför med oppositionens förslag kan vi konstatera att det krävdes en borgerlig regering för studiemedlets köpkraft skulle återställas.

Ungefär hälften av Sveriges studenter jobbar extra vid sidan av sina studier. Det är i grunden positivt eftersom det ger användbar arbetslivserfarenhet som gör att man lättare får jobb när man är klar med sin utbildning.

Det gäller inte bara extraarbeten som har koppling till den utbildning man läser. Undersökningar visar att all form av arbetslivserfarenhet är positiv. Extrainkomster har förstås också den positiva effekten att man har lite mer pengar att röra sig med under studietiden.

Under lång tid straffades studenterna för sitt extraarbete genom det fribelopp som riksdagen satt för extrainkomster. Det innebar i praktiken att man bara fick tjäna en viss summa innan CSN stoppade nästa års utbetalning av studiemedel eller, i värsta fall, krävde tillbaka pengar. Man straffades helt enkelt för att man jobbat extra.

Vi har nu äntligen gjort upp med det synsättet och höjt fribeloppet kraftigt. Vid heltidsstudier kan man nu tjäna drygt 70 000 kronor per termin innan man slår i taket, vilket gör att fribeloppet inte längre utgör ett hinder för extraarbete.

I Sverige har det statliga studiestödet långa traditioner och är en viktig del av regeringens utbildningspolitik. Ett studiestöd fritt för alla att nyttja oavsett social, ekonomisk och geografisk bakgrund underlättar för fler att delta i högre utbildning. Med de förbättringar vi genomfört visar vi i handling att det målet gäller.

Trots finanskris och lågkonjunktur har Alliansen prioriterat studenternas situation. Det är viktigt för att stärka Sverige som kunskapsnation och för att vi ska kunna stå starka i den internationella konkurrensen.